Pär Schön, doktorand vid Institutionen för socialt arbete, har skrivit avhandlingen. Den baseras på den så kallade SWEOLD-undersökningen, som bygger på intervjuer med de allra äldsta.

– Under många år har vi genom media och politiker blivit matade med att de äldre blir allt friskare. Men i många tidigare undersökningar har man genom att till exempel utesluta de som bor på institution exkluderat de allra äldsta, och därmed också de mest skröpliga, medan vi har inkluderat även dem i studien, säger Pär Schön.

Och slutresultatet är att kvinnor trots att de lever längre än män i större utsträckning har sämre hälsa, vilket består ända upp i de högsta åldrarna. Vad det beror på kan enligt Pär Schön vara flera anledningar.

– Dels får kvinnor i högre utsträckning kroniska, icke-dödliga sjukdomar. Men det kan även finnas sociala faktorer som påverkar. Till exempel att män och kvinnor har haft olika typer av arbeten och på olika sätt exponerats för dålig arbetsmiljö. Dagens äldre män och kvinnor har haft olika grader av arbetsmarknadsdeltagande. Många kvinnor var på 1950- och 60-taln till exempel hemmafruar, vilket har lett till att de har sämre pensioner. Men fortfarande har typiska kvinnoyrken lägre status och lägre lön. Dessutom är många kvinnor dubbelarbetande då de fortfarande har huvudansvaret för hemmet, säger han.

Pär Schön hoppas att det kommer att göras ytterligare vidarestudier på området. Personligen skulle han vilja titta på äldres funktionsförmåga, alltså hur väl de klarar vardagen, utifrån ett könsperspektiv.

– Hälsa och funktionsförmåga verkar inte följas åt. Både män och kvinnor har blivit sjukare men ingen av dem har fått en försämrad funktionsförmåga. Vad är det som har påverkat det? Det kan vara hjälpmedel eller att könsrollerna har förändrats. Många äldre män kan till exempel inte laga mat och då handlar det inte om ett hälsohinder utan om ett kunskapshinder, säger han.

Vad kan man använda det här resultatet till förutom själva kunskapen?

– Det största värdet är vetenskapligt, men det finns saker som man kan uppmärksamma. Resultaten från avhandlingen skulle kunna användas till att göra bättre biståndsbedömningar. Vad leder till att man får äldreomsorg i dag, och gör man olika bedömningar beroende på om det är en kvinna eller man? Och hur kan man i så fall ändra på det? Det kan också fungera som ett underlag för de prognoser som görs för vilka resurser som behövs till vården och omsorgen i framtiden.