Snabbare klimatförändringar än forskarna tidigare trott
Snötäckningen i Arktis har under maj och juni minskat med närmare 20 procent och vintersäsongen har blivit två veckor kortare. Nu visar en ny forskningsrapport att klimatförändringarna i Arktis är mer omfattande och går snabbare än forskarna tidigare trott.
Kraftigt reducerat snötäcke, kortare vintersäsong och tinande tundra. Effekterna av klimatförändringarna på Arktis har redan börjat märkas. Och nu visar en ny forskningsrapport att förändringarna är mer omfattande och går betydligt snabbare än vad forskarna tidigare har trott.
Margareta Johansson, Lunds universitet, Terry Callaghan, Kungliga vetenskapsakademien och Torben Christensen, Lunds universitet, har arbetat med två kapitel i rapporten som handlar om snö och permafrost.
– Vi har dragit slutsatsen att permafrosten smälter allt snabbare än vad man tidigare har trott. Rapporten berör inlandsisen, permafrosten och havsis, och den generella slutsatsen är att mycket går något fortare än vad tidigare forskningsrapporter har visat, säger Torben Christensen.
Närmare 200 polarforskare har arbetat med att sammanställa rapporten ”Impacts of climate change on snow, water, ice and permafrost in the Arctic” och arbetet har organiserats av Arktiska rådets arbetsgrupp för miljöövervakning. Den visar bland annat att sommartemperaturerna de senaste decennierna har varit de högsta på 2000 år. Det har resulterat i att snötäckningen i maj och juni har minskat med nästan 20 procent, vintersäsongen blivit två veckor kortare och temperaturen i permafrosten har ökat med mellan en halv och två grader. Och i permafrosten finns kol som består av fryst växtmaterial som har samlats den senaste istiden. När permafrosten tinar finns en risk att koldioxid och metan frigörs, vilket förstärker den globala uppvärmingen ytterligare.
– Men det kan också bli så att den vegetation som kan växa när marken tinar tar upp koldioxiden. Det här vet vi fortfarande väldigt lite om. Med den kunskap vi har i dag kan vi inte säkert säga om den tinande tundran blir en sänka eller en källa till växthusgaser i framtiden, säger Margareta Johansson i ett uttalande.
De klimatmodeller som tagits fram av hur förändringarna kommer att se ut i framtiden ser inte heller ljusa ut. De visar bland annat att temperaturen kommer att öka med ytterligare 3 till 7 grader och vintersäsongens längd och snötäckningen i Arktis kommer att fortsätta minska. Glaciärerna beräknas förlora mellan 10 och 30 procent av sin totala massa innan århundradet är slut. Havsnivåhöjningen år 2100 kommer enligt rapporten ligga mellan 0,9 och 1,6 meter, vilket är ungefär dubbelt så högt som FN:s klimatpanel IPCC förutspådde i sin rapport 2007.
I veckan presenteras rapporten i Köpenhamn och den ska fungera som ett underlag till IPCC:S femte rapport som beräknas bli färdig 2014. Och Margareta Johansson hoppas att den ska få effekt på debatten om klimatförändringarna.
– Jag hoppas att det ska leda till en ökad medvetenhet om klimatföränringarna i Arktis. Förhoppningsvis tar man till sig den här informationen och gör någonting vettigt av den, på politikernivå. De förändringar som sker i Arktis påverkar oss alla.
