En parlamentarisk kommitté har på uppdrag av regeringen tittat på hur man kan främja ökad rörlighet över nationsgränserna. I förra veckan lämnade kommittén sitt slutbetänkande till regeringen. Mikaela Valtersson (MP) har lett arbetet.

– Vi har framför allt tittat på det som kallas cirkulär migration, alltså då man rör sig upprepade gånger över nationsgränsen. Och det har också varit viktigt att koppla ihop migration med utveckling och titta på vad migration får för konsekvenser i både ursprungslandet och mottagarlandet, säger Mikaela Valtersson.

Enligt slutbetänkandet blir det allt ovanligare att människor reser till ett land och bestämmer sig för att bo där hela livet. Cirkulär migration och längre resor blir allt vanligare. Därför menar kommittén att man måste ändra regelverket och anpassa det efter de levnadsmönster som finns i dag. De har tittat på hur man kan underlätta för arbetskraftsinvandrare, studenter och egenföretagare att röra sig mellan landsgränser.  

Ett förslag är att göra det möjligt att söka arbete utanför EU med bibehållen a-kassa i högst tre månader. Kommittén föreslår också att det ska bli möjligt att vara bosatt högst fem år utomlands men ändå ha kvar sin formella koppling till Sverige. 

– Under utredningen har vi träffat många referensgrupper, med personer som har kommit hit som företagare eller av andra orsaker. Många säger att de vill åka tillbaka till ursprungslandet och pröva att flytta tillbaka eller starta eget företag. Men i dag blir man av med det permanenta uppehållstillståndet om man är borta mer än ett år. Det gör att många inte vågar åka tillbaka. Därför föreslår vi att man ska kunna vara borta från Sverige i upp till fem år utan att förlora det permanenta uppehållstillståndet, säger Mikaela Valtersson.

Ella Niia, förbundsordförande för Hotell- och restaurangfacket, är kritisk till att utredningen inte innehåller några förslag som förhindrar oseriösa arbetsgivare från att utnyttja migrerad arbetskraft. Hon berättar att de dagligen möter människor som utnyttjas.

– Inom hotell- och restaurangbranschen är det här väldigt utbrett. Stockholmsavdelningen gjorde en undersökning där de besökte 54 arbetsgivare som ansökt om att ta in migrerad arbetskraft. På alla arbetsplatser förekom det felaktigheter. Och det vi ser nu tror vi bara är toppen på ett isberg, säger hon.

De tycker att regelverket måste bli skarpare. Bland annat att de avtal som arbetsgivaren använder vid ansökan till Migrationsverket ska vara det som gäller och att Migrationsverket måste få i uppdrag att följa upp de ansökningar som de beviljar och säkerställa att rätt avtal gäller.

– I dag finns det heller inga sanktionsmöjligheter mot arbetsgivare som missbrukar systemet.

Hur arbetar ni nu för att lyfta den här problematiken?

– Vi kommer att vara aktiva i remissförfarandet och kommer också att träffa S-ledningen i arbetsmarknadsutskottet och diskutera det här. Vi har redan träffat Miljöpartiet och berättat om det vi ser och hör och understrukit att det här inte handlar om enskilda fall.

Mikaela Valtersson förklarar att de i utredningen har tittat på det som Ella Niia påpekar. Men enligt henne ansåg de att det hamnade utanför deras uppdrag eftersom det handlar om arbetsmarknadslagstiftning och lagar och villkor som inte bara berör personer som kommer från ett annat land.

– Det konkreta förslaget till regeringen är att de bör göra en särskild utredning av det vi kallar oseriösa arbetsgivare och hur man ska komma tillrätta med det. Man måste ta ett bredare grepp än bara den här gruppen. Men vi listar i alla fall några förslag på åtgärder, att man måste titta mer på sanktioner och göra en granskning av arbetsgivarna.