Inom den akademiska sfären har den transnationella feminismen redan diskuterats i ett par år. Texter om feminism cirkulerar globalt och kontakter knyts mellan universitet, fakulteter och världsdelar. Samtidigt tenderar feministisk forskning, som all annan forskning, att fastna på universiteten även om kontakterna med aktivistmiljöer ständigt har förstärkts de senaste åren.

Frågan är om inte fjärde vågens feminism nu har har tagit sig ut från universiteten? Att den transnationella feminismen existerar, inte bara som begrepp och idé utan även som praktik?

I nya webbtidningen Feministiskt perspektiv har vi en serie som heter ”Globala feminismer” vars syfte är just att komma ut och över språkgränserna. Det finns livaktiga feministiska diskussioner i hela världen. Allt för få tar sig över språkgränserna trots att feminism är ett globalt fenomen. Så vi översätter, helt enkelt, byter material. På sätt och vis är vi en transnationell feministisk praktik.

Olika feministiska grupperingar har funnits i över hela världen i århundraden. Nyheten är i all enkelhet tekniken. En internationalistisk strävan har fått en teknisk form. Till synes oöverstigliga språkbarriärer hotas av en enkel funktion i datorn.

Feministiskt perspektiv är del i en en europeisk trend. I Spanien, Frankrike och Italien har det nyligen startat feministiska nyhetstidningar – på nätet – medan den feministiska nyhetsbyrån i Mexiko har funnits i över 20 år. Vi fick genast välkomsthälsningar över webben när vi startade och beskrevs som en nyhet, en nykomling.

Inte heller lokalt kommer vi ur ett vakuum. Många av de journalister som arbetar med Feministiskt perspektiv har i flera år varit verksamma i ett mediekritiskt internationellt nätverk (Allt är möjligt), i inhemsk feministisk aktivistmiljö, inhemska medier eller på universiteten. Trenden med feministiska partier och samordnade feministiska aktioner är också global.

Under den senaste tidens uppror i Mellanöstern och Nordafrika har feministiska kontaktnäten möjliggjort en snabb och aktuell rapportering, vilket bidragit till en bättre och mer hel bild än den vi är vana att se. Och även om den nya tekniken ger nya och fantastiska möjligheter att bryta informationsmonopol för alla är det något speciellt som händer när ett etablerade grupper knyts ihop i ett fungerande nätverk. Det sprakar liksom till.

Många av de inhemska feministiska knutar som ältats i årtionden bleknar i ljuset av ett globalt eller transnationellt perspektiv. De kommer säkert snabbt i öppen dager igen, men då blir det på ett globalt plan, så lite av ett halleluja-moment är det faktiskt.

Jag har delvis upplevt det tidigare. När oberoende media knöts i hop i vad vi kallade globaliseringsrörelsen vid milllenieskiftet. Indymedia och andra ogräsrotsfora skapa en demokratisk och global plattform, i alla fall för dem som hade tillgång till datorer just då. Skillnaden på globaliseringsrörelsen och feministrörelsen har med antal år på nacken att göra. Feministrörelsen är en old lady i jämförelse.

Som den världskända feministen och författare Nawal el Saadawi sa i Feministiskt perspektiv för några veckor sedan: ”Jag är så lycklig! Jag är 80 år och får uppleva det här!” Och nu var det ju inte nätet hon refererade till utan att något så ovanligt som en fredlig revolution. Icke desto mindre spreds hennes ord på nätet på ett sätt som gjorde att vi var många som kände oss delaktiga.

Huruvida det finns EN kvinnorörelse brukar vara på tapeten runt 8:e mars varje år. Svaret brukar bli nej. Grupper och aktiviteter ja, men knappast någon rörelse. Kanske är det mer rättvisande att tala om det feministiska nätverket? I så fall är det feministiska nätverket satt i rörelse. Och det har definitivt en global spridning. Och i nätverket finns det, helt klart, flera feminismer, språk och nationaliteter.