Trots att svenskar blir alltmer miljömedvetna slog köttkonsumtionen nytt rekord förra året. Konsumtionen av nöt- och fläskkött ökade med tre procent och kyckling med över fem procent. Det visar ny statistik som tagits fram av Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån, SCB. De senaste tio åren har köttkonsumtionen ökat med ungefär 20 procent.

Svensk mat- och miljöinformation är en ideell förening som arbetar för att informera om hur matindustrin påverkar miljön och klimatet. Per-Anders Jande, som är informationsansvarig, blir förvånad över vad statistiken visar.

– Ja, lite förvånad blir man. Under många år har köttkonsumtionen ökat med ungefär en procent om året. Men nu när folk är mer miljömedvetna och konsekvenserna av köttkonsumtionen har kommit upp på dagordningen förväntade jag mig att det skulle få en viss effekt, säger han.

Djurproduktionen står för nästan en femtedel av all världens totala utsläpp av växthusgaser och tar upp cirka 70 procent av jordbruksmarken. Och Per-Anders Jande märker ändå att folk är mer medvetna om köttkonsumtionens klimatpåverkan än för några år sedan.

– Bara för tre till fyra år sedan visste ingen någonting om det. I dag finns en mycket större medvetenhet. Naturvårdverket gör också varje år en attitydundersökning om hur folk ställer sig till olika miljöfrågor. Den visar att allt fler kan tänka sig att äta mindre kött.

Men det verkar inte genomsyra statistiken över konsumtionen – vad måste man göra?

– Det behövs politiska åtgärder och ekonomiska styrmedel. I dag betalar inte köttproduktionen för sina egna miljökostnader, utan det gör de genom alla de direkta och indirekta stöd till animalieproduktionen, inom EU. Men det finns en del verktyg man kan använda. Vi föreslår en kött- eller miljöskatt, då de själva får betala för den miljöpåverkan produktionen har. Då tror jag att man skulle börja se en skillnad.

Men frågan är inte särskilt het i beslutsrummen. Per-Anders Jande säger att det finns ett större intresse hos kommunerna än hos riksdagspolitikerna.

– Många kommuner arbetar med att få ner köttkonsumtionen i skolmaten och inom äldreomsorgen genom till exempel köttfria dagar. Det är också viktigt, och jag hoppas att kommunerna fortsätter jobba aktivt med frågan. Mindre kött i skolan har både en positiv inverkan på miljön men också en pedagogisk påverkan. Men i grunden handlar det om att köttet måste bli dyrare och de vegetariska alternativen billigare.