Anders Trumberg, doktorand vid akademien för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap vid Örebro universitet, har gjort en avhandling som visar att elevers möjlighet att välja skola ökar segregationen. Studien visar att elever med liknande social, etnisk och ekonomisk bakgrund samlas i särskilda skolor.

– Slutsatserna är dels att skolvalen ökar och att valen är styrda av elevernas bakgrunder. Om skolan ligger i ett resurssvagt område men själva upptagningsområdet innehåller även villaområden så väljer de eleverna andra skolor medan de resurssvaga blir kvar. Det som ligger i botten är egentligen boendesegregation, men när valfriheten ökar blir det lättare att byta skola än att flytta, säger han.

Anders Trumberg har undersökt skolorna i Örebro och dels gjort intervjuer med tjänstemän, politiker och professorer. Han har också tittat på kommunal statistik och statistik från Statistiska centralbyrån, SCB. Studien visar att andelen elever med utländsk bakgrund har tredubblats mellan 1992 och 2004 på en del skolor. Han menar att valet av skola baseras mycket på rykte och vilket område skolan ligger i.

Anders Trumberg har även gjort liknande undersökningar i Norrköping och Linköping och han tror att man skulle se ett liknande resultat om man gjorde en nationell studie.

På vilket sätt skiljer sig den här studien om fria skolval från andra som tidigare gjorts?

– Andra studier som har gjorts bygger mycket på intervjuer med tjänstemän, om de har känsla av att segregationen har ökat, men det är inte så många som har mätt den, medan andra studier bara har byggt på statistik. Jag ligger lite emellan och har både intervjuer och statistik som går lite längre, ända ner på områdes- och statsdelsnivå.

Han hoppas att liknande studier görs framöver och att problematiken nu börjar diskuteras.

– Jag tror att man från politiskt håll behöver ta ett gemensamt grepp och inte bara fokusera på skolpolitiken. Det handlar om en bredare syn på både bostadspolitik, skolpolitik och socialpolitik. Sedan finns det olika insatser, i Örebro har man till exempel ett program som heter Perrongen där nyanlända invandrarelever får komma och berätta vad de har gjort i hemlandet, vilken utbildning de har, vad de har jobbat med, och sedan kommer man överens om en skola som passar, i samråd med familjen. Annars hade eleven med all sannolikhet hamnat på en skola i ett ytterområde.