Inom de närmaste månaderna väntas EU-kommissionen föreslå en omfattande reform av fiskepolitiken. Nu har ett antal EU-parlamentariker bildat den partiöverskridande kampanjgruppen ”Fish for the future”. Meningen är att de ska trycka på för en radikal reform som säkrar en återhämtning av Europas fiskebestånd. EU-parlamentarikern Isabella Lövin (MP), som sitter i fiskeriutskottet, är en av de som har drivit igenom idén. Hon ser en problematik med att många parlamentariker inte engagerar sig i frågor utanför sitt eget utskott idag.

– Det vill vi ändra på och visa att det finns ett stort allmänintresse för att driva igenom en radikal fiskepolitik. Vi vill sprida information och skapa ett bredare intresse och engagemang för de här frågorna, säger hon.

Kampanjgruppen har samlat parlamentariker från 14 länder och från alla de stora politiska grupperna i parlamentet. I gruppen ingår bland annat de svenska parlamentarikerna Christofer Fjellner (M), Marit Paulsen (FP) och Åsa Westlund (S).

– Vi har haft två möten hittills och intresset har varit jättestort. På första mötet kom det över 20 parlamentariker och det kan jag säga att det inte är lätt att skramla ihop här i huset, säger Isabella Lövin.

Tanken är att kampanjgruppen ska komma överens om en gemensam handlingsplan och skapa en allmän plattform med krav på en förbättrad politik. Isabella Lövin förväntar sig bland annat att de kommer stödja ett dumpningsförbud av fisk och krav på att EU:s fiskeflotta måste minskas. Och hon själv kommer arbeta för att få igenom sina egna krav i gruppen.

– Jag tycker det är viktigt att verkligen följa den vetenskapliga rådgivningen och att man måste skriva in det i lagtexten. Det kanske låter obegripligt för vissa men i USA har man faktiskt en sådan lagstiftning som förhindrar överfiske.

Meningen med kampanjgruppen är också att parlamentarikerna aktivt ska driva på sina egna hemländer för en hållbar fiskepolitik. Enligt Isabella Lövin är det viktigt eftersom det inte finns en lika stark opinion i andra EU-länder som i Sverige.

– Det är i princip bara i Sverige och Storbritanninen där det finns ett intresse för frågan i media och bland vanligt folk. Så det behövs verkligen.