Debatt


Krister Lilja
Fria Tidningen

Locket på i Palmeutredningen

PALMEMORDET Den 28 februari 2011 hade det gått 25 år sedan dåvarande statsminister Olof Palme helt brutalt sköts till döds på en gata i Stockholm. Många människor i dagens stressade samhälle verkar knappt längre vara medvetna om att det verkligen har hänt och alltsammans tycks mer eller mindre ha fallit i glömska. Samt att ännu ingen mördare har gripits.

Den 1 juli 2010 avskaffades preskriptionstiden för mord och dråp beträffande vuxna lagöverträdare. Det kan ju låta positivt att det fortfarande skulle vara möjligt att döma den eller de personer som planerade och genomförde Palmemordet. Men hur stor är sannolikheten att den svenska polisen skulle komma till en lösning i denna mordutredning, med tanke på vad de har åstadkommit, eller snarare inte har åstadkommit under de gångna 25 åren? Beror det endast på att den svenska polisen är för inkompetent för att klara av det, eller beror det på någonting annat? Som att man inte vill komma till en lösning?

Hur ska vi tolka det faktum att våra riksdagspolitiker har beslutat avskaffa preskriptionstiden för mord och dråp genom en lagändring som trädde i kraft knappt 8 månader innan preskriptionstiden för Palmemordet skulle ha löpt ut, vilket skulle ha inneburit att granskande journalister skulle ha fått tillgång till sekretessbelagda utredningshandlingar som kanske skulle ha lett dem vidare mot en lösning i fallet? Var det något som våra riksdagspolitiker ville förhindra? Hade det på sätt och vis inte varit bättre om granskande journalister kunnat lösa Palmefallet och svenska folket fått vetskap om vem eller vilka som låg bakom statsministermordet utan att den eller dessa kunnat straffas, än om mordet förblir olöst med polisen sittande på handlingarna?

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Expressen attackerar arbetarklassen

En artikel i Expressen den 5 december handlar om att det trots hög arbetslöshet finns många jobb, men att de arbetslösa inte vill ta vilka jobb som helst. Krister Lilja ställer sig starkt kritisk till Expressens bild av situationen på arbetsmarknaden.

Stockholms Fria
Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Fria.Nu