Sex år av mansdominans
Hos de tio största arbetsgivarna i Göteborgsregionen år 2005 bestod bara åtta procent av bolagsledningarna av kvinnor. I dag är andelen kvinnor i ledningarna 15 procent. I styrelserna har det inte skett någon förändring alls och det finns fortfarande inte en enda kvinnlig VD.
När det finns kvinnor i styrelserna sitter de nu – precis som 2005 – ofta som personalchefer, informationschefer eller kommunikationschefer och syns sällan på de allra högsta posterna. Landschefen för Manpower i Norge, Maalfrid Brath, är kvinna. Även deras Nordiska IT-direktör, Anna Berggren, är kvinna. I Volvo Group sitter Eva Persson som direktör och chefsjurist. Men det är så högt upp i styrelserna kvinnorna kommer.
Den 5 mars 2005 skrev FRIA om andelen kvinnor i bolagsstyrelser. Precis som då är Volvo nu Göteborgsregionens största arbetsgivare, men förutom Eva Persson har företaget fortfarande inga kvinnor på höga positioner.
Astra Zeneca är företaget med flest anställda kvinnor, men bara tre av tolv i styrelsen är kvinnor – vilket är en kvinna färre än 2005. I koncernledningen hos Astra Zeneca fanns ingen kvinna alls 2005, nu är en av sju i ledningen kvinna.
Ann-Leena Mikiver är presschef på Astra Zeneca och hon berättar att de i ett nytt projekt på företaget ska sätta upp mål som är mätbara. Så att de ska kunna följa upp arbetet inom mångfald både vad gäller kön, religion, etnicitet och sexualitet.
– Blandade grupper ger fler synvinklar och därför är det viktigt även ur ett affärsperspektiv, säger Mikiver.
När kvinnor väl sitter i styrelser eller i bolagsledningar, är det ofta som personalansvariga eller kommunikationsansvariga. Någonting som Ann-Leena Mikiver tror beror på att det länge funnits kvinnor på höga poster inom just de områdena.
– Det speglar förmodligen traditionella mönster, säger hon.
Kvinnan med högst position inom Astra Zenecas koncernledning är just personal- och kommunikationsansvarig.
– Men hon är också ansvarig för hela varumärket och företagets värderingar, säger Ann-Leena Mikiver.
Det är fler män som disputerar inom Astra Zenecas bransch och akademiska meriter väger tungt när det gäller rekrytering till de höga posterna. Hon säger att det handlar mycket om gamla strukturer och att det kommer att ta tid att få en jämnare könsfördelning.
– Man måste våga tänka nytt, tänka i nya banor och leta aktivt i kvinnliga nätverk, säger hon.
För globala företag kan globaliteten sänka siffrorna, tror Ann-Leena Mikiver, i många länder kan det vara ännu svårare med kvinnliga chefer och det är något som kan avspeglas i koncernledningen.
I Folksams jämställdhetsindex kan läsas att de företag som avviker från normen är de som visar större jämställdhet. Emelie Westholm är bolagsanalytiker på Folksam, hon säger att jämställdhet förstärker ett företags varumärke. Framförallt mot den yngre generationen, där många förväntar sig jämställdhet. Hon säger att det är extra viktigt nu när många går i pension och nya ska rekryteras.
– Jämställdhet i styrelse och ledning visar på en bra och fungerande rekryteringsprocess, säger hon.Och det visar också att företaget inte stoppar folk på grund av kön, utan att de behåller kompetensen.
Emilie Westholm säger att förändring behövs på fler nivåer i företagen bland annat på mellanchefsnivå och inte bara i styrelserna.
– Det är mycket man skulle kunna satsa på för att bidra till en förändring. Vad gäller företagen så kan de arbeta mer strukturerat med jämställdhetsfrågan än de gör i dag.
Många företag har särskilda mentorprogram eller nätverk för kvinnliga anställda. Naturligtvis är det också viktigt att ge de anställda möjlighet att kombinera karriär med familj och uppmuntra att män också tar ut föräldraledighet.
– Det finns till och med en del företag som har jämställdhet som ett krav i bonussystemet, säger Emilie Westholm.
Den 29 januari 2005 kom första pappersnumret av Göteborgs Fria Tidning. Nu firar vi sex år genom att följa upp vad som hänt sedan första året i en rad artiklar:
• Martin Holmquists blogginlägg om hur han var med och startade tidningen för sex år sedan, efter att ha tröttnat på medias ensidiga bevakning av EU-toppmötet 2001.
• Elin Schwartz analys om vilka möjligheter som i dag finns för en ny bred asyl- eller amnestirörelse.