– Beräkningen pekar på ett stort samhälleligt problem, säger Göran Henriksson, som är samhällsmedicinsk rådgivare på folkhälsokommitténs kansli.

I rapporten har man räknat på att ett års fullgod hälsa är värt 700 000 kronor för samhället. Därifrån har man kunnat ta reda på vad det kostar att alla inte lever med god hälsa. Man räknar med att det inte är någon genetisk skillnad mellan grupperna och att alla därför har samma grundläggande möjlighet att leva ett friskt liv. Uträkningen har även sett till hur förkortad livslängd och hur människor själva uppskattar att de mår påverkar samhället ekonomiskt.

Utredningen omfattar personer mellan 25 och 75 år, för att få med främst den arbetsföra befolkningen i beräkningarna. Produktionsbortfallet på 2,2 miljarder och konsumtionsförlusten på 13,9 miljarder är sammanräkningar av hur många som inte har fullgod hälsa och vad det kostar samhället på ett år. I siffrorna räknas det även på förlorade levnadsår för de som dör i förtid på grund av att de lever under sämre förhållanden och har sämre hälsa än andra samhällsgrupper.

Om man åker spårvagn 11 från Bergsjön till Långedrag ökar livslängden med nio år under färden. Villkoren är väldigt annorlunda i de olika stadsdelarna, säger Johan Jonsson som är folkhälsochef på Västra Götalandsregionen.

– Vi vill visa hur all form av segregation påverkar hälsan också, säger han.

Levnadssituationen påverkar hälsotillståndet och de stora skillnaderna i levnadsvillkor skapar en oerhört ojämlik hälsa. Det är något som folkhälsokommittén i Västra Götalandsregionen menar har diskuterats för lite.Johan Jonsson förklarar att ohälsa ger en stor förlust för både det offentliga och det privata samhällslivet.

– När människor är sjuka längre tid ökar risken för att de ska hamna i arbetslöshet, produktionen minskar och personen som är sjuk får en lägre ersättning och konsumerar därför mindre, säger Johan Jonsson.

I rapporten skriver man att oavsett hur man ser på det moraliskt, så är den ojämlika hälsan ett av dagens stora samhällsekonomiska problem.
Mer jämlik hälsa skulle bidra till att livslängden blev mer lika mellan olika befolkningsgrupper, något man menar att samhället skulle tjäna på.

– I studien har vi framförallt tittat på utbildningsnivå och kan konstatera att högre utbildning leder till jobb, som leder till bättre ekonomi vilket ger bättre hälsa, säger Johan Jonsson.

Gällande kvinnor i trettioårsåldern var det på 1980-talet 2,5 års skillnad i livslängd mellan hög- och lågutbildade. I dag är skillnaden fem år.

– När någon lever så mycket kortare förlorar samhället arbetskraft men också en konsument, säger Johan Jonsson.

Han förklarar att det är väldigt få som låter bli att utbilda sig på grund av ohälsa. Det vanligaste är tvärtom, att de med redan låg utbildning drabbas av ohälsa.I rapporten räknar man med att 1 600 personer dör för tidigt på grund av ohälsa.

Göran Henriksson, samhällsmedicinsk rådgivare på folkhälsokommitténs kansli, gör jämförelsen mellan antalet dödsfall på grund av ojämlik hälsa och antalet döda i trafiken. Mycket färre dör i trafiken men mer resurser läggs på att minska antalet trafikdöda.Han säger att det är viktigt att det finns en medvetenhet om problemet på alla nivåer, från den högsta politiska nivån till verksamhetsnivån. Bara då kan man motverka de stora skillnaderna i hälsa.

– Satsningarna som görs på Angereds Närsjukhus är exempel på ett initiativ som på sikt kommer att motverka ojämlik hälsa, säger Göran Henriksson.