Du är kritisk till filmen – varför?

– Filmen förstärker med sin koloniala språkbild en svart-vit bild av afrikaner som hjälplösa utan väst. Men framför allt propagerar den för att en amerikansk militär intervention skulle vara enda lösningen på problemet med Herrens motståndsarmé, LRA, rebellrörelsen som leds av Joseph Kony. Den amerikanska militären vill etablera en strategisk bas på kontinenten och filmen spelar militären i händerna.

Du säger att det finns felaktigheter i filmen?

– Förutom att den framställer afrikaner som hjälplösa, att den propagerar för att en militär intervention skulle vara enda lösningen på en mycket sammansatt problematik och att striderna som det framställs i filmen inte längre förs i Uganda, finns andra felaktigheter. De har till exempel photoshoppat en bild av Kony från 1990-talet där han står med armarna utsträckta över tusentals inklippta barn. En monterad bild som ger känslan av att problemet med barnsoldater skulle lösas om bara Kony tillfångatogs. Och när de inte hittade några bilder på rebellernas barnsoldater till sin ursprungliga film, The Rough Cut, klippte de in barnsoldater från regeringens egen armé. En armé som filmmakarna nu aktivt stödjer. I filmerna har man tagit bort all historia och politisk kontext. Och till skillnad från vad som påstås i filmen var den redan planerad innan filmmakarna for till Uganda.

Vilka är egentligen Invisble children, som gjort filmen?

– Organisationen grundades 2003 av tre collegekillar som studerade film. Filmskolan lär ut hur man enkelt säljer en story. Invisible Children har gjort tio filmer som haft enorm framgång i USA. Där riktar de sig främst till skolungdomar och grundarna har nästan filmstjärnestatus.

Finns Invisible children i Uppsala?

– Det finns tre till fyra Uppsalabaserade Facebookgrupper som stödjer kampanjen KONY 2012, men en av grupperna har försvunnit. KONY 2012 Sverige har backat efter den senaste tidens kritik och säger nu att de arbetar generellt för att hjälpa barnsoldater.

Du har fått kritik för att vara alltför kritisk. Är det inte bra att människor blir påverkade och agerar?

– Det handlar inte om att vara glädjedödare eller kalla folk för slacktivister. Min roll som forskare är inte att säga ”det här är helt fel, lyssna på mig” utan ”tänk själva, innan ni trycker på like-it-knappen”. Till exempel är det nyfikna och intresserade människor som grävt fram att Invisible Children har fått pengar från organisationer som också står bakom en antigaylag i Uganda, som har kopplingar till den kristna amerikanska högern och att filmens största spridning skedde via genom USA:s bibelbälte. Det är riktig aktivism, av nyfikna människor som tänker själva.

Hur är läget i Uganda nu?

– Fredssamtalen 2006 var hoppfulla – våldet gick ner enormt mycket och till väldigt liten kostnad. Rebellerna slutade mer eller mindre helt med sina övergrepp. Men 2008 kom en amerikanskstödd attack på rebellernas läger. Sedan dess har läget blivit värre, men striderna förs nu i Ugandas grannländer. En ökat militär intervention skapar bara mer våld. Samtidigt beskriver filmen beskriver en verklighet för fem till sex år sedan.

Vad är faran med detta?

– Med sitt färdigpaketerade kit och tydliga deadline dövar den här typen av aktivism effektivt det dåliga samvetet. Men vad händer efter den 20:e april, datumet för den stora affischeringskampanjen? Går folk vidare i sitt engagemang? Den riktiga faran är dock konkret: ökad militarisering av en redan genommilitariserad region gör att det blir ännu svårare för en förhandlingslösning. Få forskare med kunskap om Uganda tror på en militär lösning. Men syftet med filmen, nu inför stundande val i USA, är att ingen amerikansk politiker eller lobbyorganisation ska våga dra tillbaka den militära insatsen. Filmen vill alltså säkerställa att den som vinner presidentvalet i USA i november 2012 inte drar tillbaka den militära närvaron.

Vad är positivt med filmen?

– Att du och jag sitter och pratar om det här. Men i längden har den försvårat fredsarbetet i regionen då bilden av Afrika blivit än mer svart-vit.