Fria Tidningen

Jämställdheten i skolan har halkat efter resten av samhället

Sedan jämställdheten för 50 år sedan skrevs in i skollagen har väldigt lite hänt jämfört med i resten av samhället. Det visar det slutbetänkande som Delegationen för jämställdhet i skolan, Deja, lämnade till regeringen i måndags. Ordförande Anna Ekström tror att ett problem är att jämställdhetsarbetet har bedrivits kortsiktigt i projektform.

Sedan två år tillbaka har den statliga utredningen Delegationen för jämställdhet i skolan, Deja, arbetat för att kartlägga och analysera hur jämställdheten i skolan ser ut och vad som behöver förbättras. På måndagen presenterade de sitt slutbetänkande, som visar att väldigt lite har hänt på 50 år.

– Sedan jämställdheten skrevs in skollagen på 1960-talet har jämställdheten i Sverige tagit stormsteg framåt. Även skolan har förändrats mycket, vi har gått från en skola där bara hälften gick i gymnasiet och ett litet fåtal gick på högskolan. Men trots de stora förändringar som har skett i samhället och i skolan har väldigt lite hänt vad gäller jämställdheten i skolan. Fortfarande väljer pojkar och flickor väldigt traditionellt när de börjar yrkesutbildningsprogram på gymnasieskolan och fortfarande är skillnaden i prestationer ungefär lika stora mellan pojkar och flickor. Ny statistik visar också att flickor mår sämre än pojkar, konstaterar Anna Ekström, ordförande i Deja.

Anna Ekström menar att ett stort problem är att skolan inte har arbetat tillräckligt mycket med integrering av jämställdhetsarbetet.

– Jämställdhetsarbete har funnits i skollagen i alla år men samtidigt har det bedrivits som olika former av projekt, som en studiedag eller ett jämställdhetsseminarium. Sedan har man gått tillbaka till klassrummen och jobbat på som vanligt, säger hon.

De förslag på förbättring Deja presenterar handlar om att skolan måste bli bättre på att utvärdera och hitta bra arbetsmetoder. Utredarna föreslår bland annat att det ska inrättas en speciell utvärderingsfunktion.

– Våra förslag är inriktade på uppdrag till de myndigheter som redan finns. Vi föreslår inte några nya lagar utan snarare att de gamla vanliga lagarna ska uppfyllas bättre. Efter att ha varit ute i skolor och mött lärare vet jag att det de efterfrågar är mer stöd för hur de ska arbeta för att uppnå jämställdhet och för att pojkar och flickor ska lära sig lika mycket och ha lika stor makt och möjlighet att utveckla sig i skolan.

Anna Ekström har förhoppningar om att jämställdheten i skolan kommer att utvecklas på samma sätt som i resten av samhället.

– Även om jämställdheten har gått långsamt fram i resten av samhället så har det gått bättre än vad det gjort i skolan. Skälet till att skolan ser ut som den gör är att gamla strukturer lever kvar. Jag tror att det är svårt att nå de strukturerna, men jag tror också att det går eftersom varje enskild struktur inte är uppbyggd av lagstiftning utan av miljontals enskilda beslut. Om man får till en diskussion i lärarrummen och i samhället så att alla föräldrar, lärare, elever och skolpolitiker verkligen tar upp de här frågorna så tror jag på förändring på sikt. Precis som det har skett med jämställdheten i övrigt.

Fakta: 

DEJA

Delegationen för jämställdhet i skolan är en statlig utredning som har tillsatts av utbildningsminister Jan Björklund. Delegationen består av ordförande Anna Ekström och sex ledamöter. Totalt har de sammanställt 13 rapporter som berör jämställdhet i skolan. Några av rapporterna rör bland annat jämställdhet i läromedel i historia och samhällskunskap, svensk forskning om jämställdhet och om skola och biologiska faktorer och könsskillnader i skolresultat.

Dejas förslag

• Inrätta en utvärderingsfunktion på Skolverket för arbetsmetoder och arbetssätt.

• Skolinspektionen och Barn- och elevombud ska ta över ansvaret för tillsynen av kränkningar och diskriminering i skolan.

• Skolverket ska få i uppdrag att granska läromedel, både tryckta och på webben.

• Skolan ska arbeta för att tidigare kunna identifiera och stödja elever med psykisk ohälsa och skolsvårigheter.

• Den pågående fortbildningen för skolledare bör förlängas vad gäller hedersrelaterade problem i skolan och ett obligatoriskt moment om hedersproblematik bör införas i rektorsutbildningen.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Ny massaktion mot tyska kolgruvor

Nästa vecka är det återigen dags för massaktionen Ende Gelände som samlar miljöaktivister från hela Europa som ska sätta de tyska kolgruvorna i blockad.

Fria Tidningen

© 2026 Fria.Nu