Skatteverkets utbetalningar för rutavdrag fortsätter att växa. Enligt preliminära siffror från Skatteverket har nästan 1,2 miljarder kronor betalats ut för hushållsnära tjänster under 2010. Det är en ökning med 170 procent från 2008 då 442 miljoner kronor betalades ut. Under 2009 gav skatteverket skatterabatter mellan 783 och 980 miljoner kronor till hushållsnära tjänster.

På arbetsköparorganisationen Almega, som är aktiv inom den hushållsnära sektorn, har man sammanställt information från Skatteverket som visar att i snitt tillkommer 20 000 kunder varje månad. September till november 2010 köptes tjänster för 668 miljoner kronor.

– Vi ser en kontinuerlig tillväxt sedan skattereduktionen infördes och den har har tagit ny fart efter valet. Innan valet satt våra medlemsföretag i en märklig sitts då de hade en varsellista i handen men även massa kundförfrågningar. Gudskelov fick de riva upp varsellistan, säger Ulf Lindberg, näringspolitisk chef på Almega.

Innan valet hade den rödgröna oppositionen lovat att avskaffa rutavdraget, då den menade att avdraget främst utnyttjas av höginkomsttagare. Ett av de viktigaste argumenten bland de borgerliga försvararna av rutavdraget var att det skulle göra svarta jobb vita.

Enligt de attitydmätningar som Demoskop har gjort på uppdrag av Almega, så var det 20 procent av befolkningen som inte tyckte att det spelade någon roll om tjänsterna betalades svart eller vitt i januari 2010, jämfört med 30 procent i december 2007.

Ulf Lindberg menar att det inte går att säga något definitivt om den svarta sektorn då den inte ger sig till känna, men han tror att den har minskat.

– Om man kan lita på de här siffrorna, vilket jag tror att man kan göra, så har efterfrågan på svarta tjänster minskat då rutavdraget har gjort att det går att konkurrera på samma nivå när det gäller låga kostnader.

Inom forskningen har det gjorts få undersökningar på hur den svarta arbetsmarknaden påverkas av att den vita breder ut sig, och om rutavdraget har inneburit en minskad efterfrågan på svarta tjänster. Anna Gavanas, socialantropolog på Institutet för framtidsforskning, har gjort en intervjustudie som visar på att den informella marknaden på intet sätt har försvunnit, och att exempelvis papperslösa arbetare som inte kan slå sig in på den formella markanden kan uppleva en ökad marginalisering.

Elin Kvist, vid institutionen för genusstudier i Umeå, har fått anslag för forskningsprojektet ”Rena hem – rena arbeten? – jobbtillväxt i den privata tjänstesektorn”. Hon ska undersöka vad som händer med de svarta jobben när den vita sektorn expanderar och menar på att detta är en typ av undersökning som inte har gjorts tidigare – trots att flera länder runt om i Europa har infört liknande avdrag.

– Det genomgående argumentet i alla länder är att man ska skapa vita jobb inom hushållsnära tjänster, och det väckte mitt intresse att forska på området och då särskilt i Sverige.

Precis som i Sverige har ofta den vita sektorn växt i Europa när skatterabatter har införts, men ingen har undersökt vilken betydelse det har för den svarta sektorn.

– Man har sett att folk har blivit anställda men inte sett så mycket vart de kommer ifrån, säger Elin Kvist.