Att ledarna under Saddam Husseins regim dömdes i farsartade rättegångar där vem som helst kunde se hämndlusten i såväl domares ögon som i mediers rapportering förlängde mer än bröt den våldsspiral som Irak levt tillsammans med under sina snart hundra år som självständig nation.

Att president Jalal Talabani inte säger sig vara villig att underteckna dödsdomen av förre utrikesministern Tariq Aziz är ett tecken på politiskt hopp i Irak.

Mer död, blodspillan och hämnd är inte lösningen, att inte göra samma misstag som Aziz och övriga i Saddam Husseins skräckvälde är en svag ljusglimt i landets i övrigt politiska mörker.

Men inte mer än en svag ljusglimt, eftersom dödsdomen kan komma att verkställas utan presidentens underskrift.