”Politikerna borde fokusera på segregering”
Partierna är överens om att sysselsättning är det viktigaste för integration. Men för Irene Molina, universitetslektor i kulturgeografi, är det tomma ord. Hon menar att politikerna borde fokusera på att lösa problem som segregering och rasism.
Alliansen presenterade i veckan nio punkter för en bättre integrationspolitik. Det handlar framförallt om jobben och språket och bland annat bonus till bra skolor i utsatta områden, att införa SFI-peng och utvidgad samhällsinformation. De rödgröna lyfter också upp sysselsättning som en viktig fråga vad gäller integration.
Irene Molina, universitetslektor i kulturgeografi vid Uppsala universitet, är inte imponerad.
– Att arbete är nyckeln till integration säger ingenting. Det största problemet, som politikerna borde ta tag i, är den segregering och diskriminering som finns, säger hon.
Och hon ser vissa av de frågor som Folkpartiet driver som problematiska.
– Folkpartiet har den mest oroväckande inställningen som till exempel ett krav om att alla invandrare ska kunna svenska eller att invandrarkvinnor inte har samma rätt till föräldraförsäkring som svenskar. Men det är också skrämmande att de andra riksdagspartierna inte tar ett tydligt avstånd från det flörtandet med främlingsfientliga väljare, säger hon.
Aje Carlbom, filosofie doktor i antropologi vid Malmö högskolan, tror däremot inte att det finns några politiska lösningar på segregationen.
– Människor söker sig gärna till människor som liknar dem själva. Det handlar om social dynamik och ingenting som politiker kan lösa. Folk som kommer hit i vuxen ålder och som saknar utbildning och som inte kan språket kommer aldrig att bli helt integrerade, säger han.
Och att arbeta mot diskriminering och rasism skulle lösa segregationen avfärdar han.
– Även om man kommer åt diskrimineringen och tar bort den helt så kommer det inte att leda till att fler får arbete. Problemet är också att vi inte har en arbetsmarknad som förr där man kan gå in i produktion utan att ha utbildning och kunna språket, säger han.
Men Irene Molina är mycket skeptisk till Aje Carlboms slutsats.
– Alla politiska problem har en lösning. Det här är ett politiskt och socialt problem som inte löses för att den politiska viljan inte finns. All forskning visar att segregationen beror på strukturer i samhället. Det är absolut inte omöjligt att lösa, precis som att inte arbetslösheten är det, säger hon.
Elin Lindkvist är projektledare för Centrum för hälsa och integration, som är ett samarbete mellan Svenska kyrkan, Röda korset och Rädda barnen i Kronoborgs distrikt. Hon tycker det är bra att politikerna fokuserar på sysselsättning som nyckeln till integration men tycker också det är viktigt att man inte glömmer bort det förebyggande arbetet.
– Ur vårt perspektiv är hälsan det som värderas högst för att integrationen ska fungera. Om man inte mår bra så kan man inte ta till sig ett arbete eller sätta sig i skolbänken, säger hon.
De har bland annat arbetat fram en modell för hälsosamtal som är som ett komplement till den ordinarie hälsoundersökningen.
– Personer som kommer från krigsdrabbade länder eller andra svåra situationer måste få hjälp direkt. Många väljer att inte prata om det men då måste man fånga upp de personerna. Det tar längre tid för integrationen och ger mer lidande om man inte arbetar förebyggande direkt, säger hon.
Ett annat problem som Rädda barnen har belyst inför valrörelsen är att integreringsarbetet vad gäller ensamkommande flyktingbarn oftast glöms bort. Jessika Storm, som är nationellt sakkunnig på Rädda barnen kring tema Flykting, menar att ensamkommande flyktingbarn oftast isoleras och på det sättet får det svårare att integreras i samhället.
– Många bor isolerade på hem med bara andra ensamkommande flyktingbarn och personal. Skolan är det som blir nyckeln till integration men många går i särskilda förberedelseklasser där det inte blir en naturlig integration, säger hon.
Hon tycker bland annat att varje barn ska tilldelas en god man, som är barnets förmyndare och vårdnadshavare, efter 24 timmar. Hon tycker också att man ska precisera hur mycket tid de ska lägga på barnen.
– Vi ser allt ifrån gode män som kommer en gång i veckan till en gång i halvåret, säger hon.
– Det finns mycket att göra som på sikt främjar integrationen i samhället. Vi vet att de barn som snabbt har integrerats får bra resultat i skolan och på det sättet får det lättare längre fram i livet, säger hon.
