Moderaterna tycker Riksteatern ska betala för klottersaneringen
De moderata borgarråden Ulla Hamilton och Kristina Alvendal är minst sagt upprörda över Riksteaterns konvent som hölls förra helgen. Något som gjort att borgarråden ilsknat till ytterligare är det klotter som skett i området när konventet hölls. Nu tycker borgarråden att Riksteatern ska betala för klottersaneringen.
Kritiken från borgerligt håll var hård redan inför konventet som anordnades av Riksteatern på Mosebacke förra helgen. Inte blev den mindre av att tio personer greps för skadegörelse i form av klotter i områden kring Mosebacke, med sprayburkar som polisen misstänker köpts på konventet. Enligt osäkra uppgifter rör det sig om skadegörelse för upp emot en halv miljon kronor.
Det hela har fått de moderata borgarråden Ulla Hamilton och Kristina Alvendal att ta tillfället i akt och gå ut med ett skarpt pressmeddelande där de tycker att Riksteatern bör betala klottersaneringen och där de slår ett slag för stadens hårda klotterpolicy.
Kristina Alvendal, ska man verkligen uttala sig så tvärsäkert om händelserna innan någon blivit dömd i en domstol? Hur vet ni att klottret har ett samband med konventet?
– Jag har bara återgivit det polisen uppgett, att tio personer gripits misstänkta för skadegörelse och att det har en klar koppling till helgens klotterkonvent.
Ni tycker att Riksteatern ska stå för saneringskostnaden. Varför ska inte fotbollsklubbarna stå för den skadegörelse som uppstår kring fotbollsmatcher?
– Hade fotbollen haft graffitiväggar inne på sina arenor hade vi sagt samma sak.
Men varför ska den eventuella skadegörelse som skett utanför Riksteaterns konvent leda till hårdare straff än ifall den hänt vid en derbymatch i fotboll?
– Vi har tagit en policy i staden mot klotter där vi både lyckats med att med göra Stockholm renare och med att öka den upplevda tryggheten. När en arrangör så tydligt bryter mot stadens klotterpolicy så kan det vara rimligt att de också får stå för kostnaderna.
– Men det klart att ett brott alltid ska beivras var det än sker.
Ni har under er mandatperiod satsat hårt på att bekämpa klottret, men har ni lyckats minska klottret?
– Antalet anmälningar har ökat kraftigt men det beror på att vi nu lägger ner mer resurser på att sanera klotter i och med vår 24-timmarsregel.
– Stockholmarna ser nu mindre klotter i staden än tidigare.
I ert pressmeddelande skriver ni att ”klottret totalt kostar staden och SL långt över 200 miljoner varje år” och att ”det är pengar som verkligen behövs på annat håll”. Om det nu är så, varför lägger ni då så mycket pengar på klottersanering?
– Klotter ger klotter och klotter skapar otrygghet hos många människor. Vi arbetar hårt för att bli av med klotter och skadegörelse och i stället öka den upplevda tryggheten. Därför satsar vi mycket resurser på att bekämpa klotter.
Ulla Hamilton och Kristina Alvendal menar också att händelsen visar att lagliga väggar inte kan komma på frågan i Stockholm.
– Återigen har det bevisats att graffitikonstnärerna inte håller sig till de lagliga klotterväggarna utan tar sig friheten att klottra på annans egendom när tillfälle bjuds.
Miljöpartiet har en annan syn och har länge kritiserat den borgerliga majoritetens hållning i frågan kring graffiti. De moderata borgarråden kritiserar även Miljöpartiet i sitt utspel och ställer frågan ifall det fortfarande är Miljöpartiets ståndpunkt att tillåta klotter? Men Emilia Hagberg, gruppledare för Miljöpartiet, är oförstående till kritiken.
– Vår inställning är och har alltid varit att klotter och skadegörelse ska vara förbjudet, men vi menar att graffiti är en konstform som bör får verka på samma sätt som andra konstformer.
Är ni för lagliga väggar?
– Vi tycker att man som i Malmö kan ha lagliga väggar även i Stockholm på passande platser, gärna på ställen där folk kan se målningarna.
Vad tycker du om borgarrådens utspel om att Riksteatern bör stå för saneringskostnaderna för klottret i samband med konventet?
– Jag tycker det är fel. Ska alla som kör bil straffas för att några felparkerar eller för att visa fotbollsfans bråkar? Det är på samma sätt med graffitin. Bara för några förstör ska man inte straffa alla.
Riksteaterns chef Birgitta Englin är öppen för dialog med politikerna angående skadeståndskraven, men menar att den då bör ske i samband med att en ny policy för staden antas, där alla arrangörer blir ansvariga för saker som händer i samband evenemang.
– Vi hade tillstånd för vårt konvent och vi har hela tiden haft dialog med tjänstemännen på kommunen och polisen.
Vad tycker du om borgarrådens utspel?
– Jag tycker att det obehagligt att vi blivit en bricka i en valspurt.
Men kan du förstå att klotter skapar otrygghet hos folk?
– Vi har aldrig haft som uppsåt att öka det illegala klottret, utan få till en dialog om graffiti som konstform.
– Jag tror att tryggheten skulle ökat ifall de som känner sig otrygga av klotter hade besökt vårt konvent och träffat människorna där.
Vad tycker du rent allmänt om stadens klotterpolicy?
– Graffiti är en konstform som alla andra och jag tycker det märkligt att politikerna till och med vill förbjuda att samtala om graffiti och att de använder sig av kollektiv bestraffning.
– Kanske bör man kontakta Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg.
Polisen Peter Magnusson, områdeschef för området kring Slussen uppger att de tio som greps är mellan 16 och 30 år och att de greps vid sju olika platser. Brottsrubriceringen är skadegörelse.
– Men det kan komma att ändras i de fall någon av de gripna tidigare gjort sig skyldig till skadegörelse, berättar Peter Magnusson.
Om man skulle jämföra klottret den aktuella helgen med en vanlig helg, har det förekommit mer eller mindre klotter i området?
– De klottersanerare som varit på plats säger att det varit betydligt mer än ett vanligt veckoslut.
Kan klottret ha minskat på andra ställen i staden på grund av konventet?
– Det är svårt att säga, jag vet ju inte hur det sett ut ute i till exempel Hässelby då det inte är mitt polisdistrikt.
Stockholms Stad Klotterpolicy
Klotter står för omfattande skadegörelse med följden att unga fastnar i straffregister, med skuldbördor som följer dem resten av livet. Klottersanering är dessutom kostsamt för Stockholms skattebetalare. Stockholms stad och SL betalar runt 200 miljoner kronor per år för sanering. Stockholms stad vidtagit en mängd åtgärder för att bekämpa klotter och graffiti:
• kraftigt ökade resurser för sanering,
• förebyggande åtgärder
• ökad samverkan med polis, åklagare, socialtjänst och skola
Grafitti är ett brott
Klotter är skadegörelse och regleras i 12 kapitlet i brottsbalken. Den som döms för skadegörelse döms till böter eller fängelse i upp till ett år. Grovt brott kan ge upp till fyra års fängelse. Du som är egendomsägare och som utsatts för klotter har rätt att begära skadestånd. Skadeståndsärenden behandlas i samband med rättegång.
Sanering och klotterpolicy
Varje enskild fastighetsägare ansvarar för att sanera klotter på sin egendom. Klotter på egendom som tillhör Stockholms stads bolag och förvaltningar omfattas av stadens nya klotterpolicy (godkänd i Kommunfullmäktige den 16 april 2007) som bl a innefattar en garanti om sanering inom 24 timmar. I samband med sanering sker också dokumentation och polisanmälan.