Debatt


Anisur Rahman
Fria Tidningen

Till försvar för Stadsbiblioteket som ett hus för litteratur

Jag uppskattar att Uppsala Stadsbibliotek nu arbetar intensivt med en projektbeskrivning för hur biblioteket ska bidra till att stärka Uppsala som litteraturhuvudstad, som Marie-Louise Riton, chef för Uppsala stadsbibliotek, berättade om under den Litterära Vårfestivalen 27 maj. Men det betyder inte att Uppsala inte ska ha ett separat Litteraturens Hus, skriver författaren och kulturpersonligheten Anisur Rahman.

Fria bibliotek bör undvika all sorts kommersiell strategi när det gäller att främja fria uttryck, idéer, kunskap och fria ord. Till allt detta bör man ha avgiftsfri tillgång. Uppsala Stadsbiblioteks Kafé Kardemumma är bra men kostar kanske lite mer i jämförelse med vissa andra kaféer. Alla biblioteksprogram med anknytning till litteratur borde vara icke-kommersiella. Tider är nu inte flexibla för litterär verksamhet och några aktiviteter är kommersiella, som till exempel ”Författarfredag”. Inte heller bibliotekets toaletter är gratis. För att uppfylla andan av att vara ett litteraturhus bör biblioteket ha separata program, skilda tider, separat struktur, vara flexibelt och dynamiskt.

Bibliotek är kunskapsförråd. Utan besökare är biblioteket bara ett förråd för buntar av pappersprodukter. Det är som ett parlament i läsarnas republik. En författare är den republikens ambassadör. När en författare besöker ett bibliotek, visar det hur läsarrepubliken fungerar, hur den uppmuntrar de läsande att lära känna skrivprocessen hos en författare och dennes läsvärld. En författare kan ses som en språkets trädgårdsmästare. Bibliotek är arenor för författare på samma sätt som parlament och fullmäktigeförsamlingar är det för politiker. Akademiker har sin plats i det akademiska livet liksom varje annan yrkesmänniska i sin plats. Bibliotek är författarens och läsarens arena.

Utan en verkningsfull debatt fyller inte parlamentsbyggnaden någon funktion. Detsamma gäller ett bibliotek utan besök av författare och läsare. Författarbesöket i det lokala biblioteket berikar också den aktuella orten, det hjälper ett bibliotek att lysa upp denna plats, både socialt och kulturellt. Det upphöjer följaktligen också detta bibliotek. Författare kan spela en större roll genom att ge liv åt ett bibliotek och genom att delta i olika program: diskussioner, workshops, uppläsningar, debatt och annan medverkan. En stor författare är först och främst en stor läsare. Hur denne har utvecklat sin smak av läsning kan hjälpa dig att forma dina val av läsning.

För en författare återstår mycket att behandla och dela med sig av till läsarna. Å andra sidan har läsarna många frågor att ställa till en författare. Detta faktum ökar antalet besökare till biblioteket. En skola som inte har några studerande är onödig. Bibliotek behöver läsare. Ett bibliotek är en skola som inte belastar sina studerande (besökare och läsare) med examinationer. Det är en skola för studerande som bildar sig själva. Bibliotek skall ses som ett slags universitet som undviker alla hinder och kostnader för den breda massan som vill uppnå kunskap. När en författare får tillfälle att möta läsare i biblioteket ger det liv åt ett universitet för massorna. Universitetsstudier innebär att uppnå kunskap och få idéer genom meningsutbyte. Studierna måste verka i samma anda som det öppna Universitetsbiblioteket. Ett författarbesök kan öka energin! Ett bibliotek/universitetet för massorna, erbjuder generös, villkorslös och gratis kunskap. Ett sådant universitet erbjuder inte betyg utan kunskap som ger skönhet och sanning till livet.

Ett bibliotek kan alltså hjälpa en människa att utveckla sitt medvetande. Denna uppgift blir elegantare och enklare när författare besöker biblioteket. Det mörka och det ljusa finns samtidigt i samhället. Biblioteket står alltid för det ljusa och understödjer detta. Varje annan plats för att inhämta kunskap i livet har sin avgränsade tid, till exempel så har skolan och universitet sina läsår och kursplaner. Biblioteket är som en flod som behöver vatten och dess mål är det vidsträckta kunskapshavet. Författarens besök sätter både fart på och ger liv åt floden.

Författarna i Uppsala måste stödja Stadsbiblioteket så att det kan fortsätta med litterära program och fortsätta vara ett hus för litteratur. Samtidigt vill jag understryka att biblioteket inte är ett alternativ till ett separat komplett Litteraturens Hus; här bör finnas läsrum, bibliotek, skrivbord med datorer, internet, fax, telefon, öppen scen, självbetjäning, icke kommersiellt café, rum för seminarium, workshops, internationella bokaffärer med rimliga priser. Allt bör vara icke vinstdrivande och förvaltas av författare.

Uppsala Stadsbibliotek behöver bli mer aktivt och stödjande för litterära program och Uppsala stad behöver vara mer aktivt och stödjande för ett separat Litteraturens Hus. Samtidigt bryr sig en sann litterär talang inte så mycket om en stad har ett Litteraturens Hus eller inte. Tomas Tranströmer bodde i industristaden Västerås, under kolonialtidens Norge tillbringade Henrik Ibsen mestadels av sitt liv i andra länder. Rabindranath Tagore blev författare under kolonialtiden i Indien och Bangladesh. Det är mycket angeläget för Uppsala, som profilerad litteraturstad, att stödja tillkomsten av ett Litteraturens Hus. Bibliotek och ett Litteraturens Hus kan inte skapa talanger eller nya författare, men är utomordentligt viktigt i en författartät och vacker stad som Uppsala.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Litteraturens roll i social utveckling

Ett språk överlever när det används muntligen såväl som skriftligen. Utan produktiv litteratur kan ett språk knappast överleva. Här står politik, samhälle, litteratur och språk i ett inbördes förhållande till varandra, skriver Anisur Rahman, Uppsalas fristadsförfattare.

Fria Tidningen
Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2025 Fria.Nu