Debatt


Erni och Ola Friholt
Fria Tidningen

Fel motståndsrörelse

Erni och Ola Friholt reagerar på att en artikeln i Fria Tidningen utnämner de indiska grupperna Salwa Judum till en motståndsrörelse.

Den 19 maj förekom i Fria Tidningen en artikel om informationsteknik till ursprungsfolken som är inbegripna i gerillakamp mot den indiska regeringsmakten. Skribenten nämnde av regeringen organiserade och stödda lokala väpnade grupper med namnet Salwa Judum och kallade dem då för en ”motståndsrörelse”.

Sett från en relevant utgångspunkt bör det vara den maoistiska gerillan som kallas motståndsrörelse. Den gör ju motstånd mot den officiella övermaktens övergrepp mot ursprungsfolken.

Den relevanta utgångspunkten börjar redan i kolonialepoken, då den engelska överheten enligt dåtidens sed kallade ursprungsfolken för stamfolk, tribals, en i grunden nedsättande term som avskiljer ursprungsfolk överallt på jorden från den vita rasens överlägsenhet.

Att dagens indiska herrar också använder begreppet avslöjar en aningslöshet eller i värsta fall en medveten utsorteringsträvan.

I likhet med gerillan rekryteras Salwa Judum bland bybefolkningen och förses med idéer, uppfattningar och moderna vapen av indiska centralregeringen i avsikt att misstänkliggöra och bekämpa gerillan, som kämpar för ursprungsfolkens grundläggande hävdvunna rättigheter.

Kampen började den 26 januari 1950, när Indiens konstitution antogs. Där tillerkänns alla indier lika rättigheter och ställning. Samtidigt förstatligades alla Indiens skogar med dess rika naturresurser.

Sedan urminnes tider har ursprungsfolken byggt sin existens och kultur på just dessa resurser, som de beskattat på ett ekologiskt och uthålligt sätt, till skillnad från världens herrar som är i färd med att göra livet på jorden outhärdligt.

Förstatligandet innebar att ursprungsfolkens sätt att försörja sig kriminaliserades. Allt de tog innebar en stöld från staten, som med hjälp av beväpnade skogvaktare än i dag arresterar och bötfäller och till och med gått så långt som till bränning av åkrar.

Salwa Judum startades också i samma myndighetsanda och försökte fösa ihop bybor i strategiska byar för lättare kontroll och separering från gerillan. De bybor som vägrade kunde skjutas som tillhörande gerillan. Numera har Salwa Judum istället försökt att bjuda över gerillan men har vänt sig till fel grupp, nämligen de lokala byledarna som oftast är jordägare som utnämnt sig själva. Den nya politiken har en strategi som heter ”Winning hearts and minds”. Kampen går vidare idag med statens Green hunt, där de väpnade polisstyrkorna hittills lidit nederlag.

Salwa Judum betyder för övrigt Den renande jakten. Ett passande namn för en motståndsrörelse?

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2024 Fria.Nu