Migrationsverket har gett externa konsulter i uppdrag att granska verksamheten och hanteringen av asylsökande hbt-personer. Nu är de två rapporterna färdigställda och de visar på flera brister hos myndigheten. Bland annat att asylsökande hbt-personers möjlighet att få skydd i Sverige beror på vilken handläggare de får på Migrationsverket, eftersom stereotypisering och isärhållning oftast ligger till grund för prövningen.

– Vi lever i ett heteronormativt samhälle. Jag skulle inte formulera det som att vi är speciellt dåliga på hbt-frågor, utan att det säkert är något som gäller för alla myndigheter och i hela samhället. Det viktiga är nu att vi ska gå vidare och titta på vad som är viktigt att arbeta vidare med och utveckla. Rapporterna kom ut i torsdags så arbetet börjar nu, säger Mikael Ribbenvik, Migrationsverkets rättschef.

Granskningen är en del av projektet Beyond Borders där målsättningen är att normer kring kön och sexualitet inte ska påverka myndighetens bemötande och prövning. Bland annat bedriver Migrationsverket en hbt-utbildning för personal inom myndigheten. Hur de nu fortsätter att arbeta med frågan, kan Mikael Ribbenvik inte svara på ännu.

– Det är för tidigt att säga hur vi kommer att arbeta framöver. Självklart kommer vi att hålla i diskussioner med medarbetarna, och ansvariga chefer får i uppdrag att sammanställa handlingsplaner för hur vi ska förbättra arbetet. Vi kommer också att göra en uppföljning av arbetet, säger Mikael Ribbenvik.

Ulrika Westerlund, ordförande i Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter –RFSL – menar att det här bekräftar det som förbundet har påstått under en lång tid. Bland annat berättar hon att en motivering för avslag som fortfarande förekommer är att hbt-personer kan återvända om de lever dolt och inte är öppna med sin sexuella läggning eller könsidentitet.

– Det är samma sak som att säga att någon ska dölja sin sexuella läggning resten av livet. Så det är väl det största problemet, att Migrationsverket fortfarande misslyckas med att få alla handläggare att känna till vad lagstiftarens tanke är.

Ulrika Westerlund är positiv till att Migrationsverket har uppmärksammat problemet och hoppas nu att de lyckas hitta en lösning för att höja hbt-kompetensen i hela verksamheten.

– Vi har haft väldigt mycket kontakt med Migrationsverket under många år med anledning av deras hantering av asylsökande hbt-personer. Vi tycker att det är en rättsosäker process så tillvida att man inte kan vara säker på, när man är asylsökande av de här skälen, att alla handläggare verkligen känner till vad som står i lagen och dess förarbeten. Det är jättebra att Migrationsverket har tagit initiativet till att göra den här granskningen av sig själva så att det som vi har påpekat under lång tid nu bekräftas.