I ett par decennier har en privatiseringsvåg sköljt över landet. Med en borgerlig regering vid rodret, har det tagit ytterligare fart. Våra gemensamma tillgångar reas numera ut som prydnadssaker på en loppmarknad, allt medan förespråkarna mot bättre vetande fortsätter utlova effektivisering och bättre kvalitet, som resultat av privatiseringarna. Härom veckan kom ännu ett avslöjande som pekar på motsatsen. Det handlade om förskolor i Stockholm som privatiserats till extrapris, med följden att de nya ägarna plockar ut miljonbelopp i vinster, ur de skattepengar som är tänkta att gå till förskolebarnens pedagogiska verksamhet.

Båda mina föräldrar kunde arbeta när jag växte upp, de tillhör den generation som var en av de första att få den möjligheten. Sverige har förskolereformen att tacka för mycket, främst att kvinnor idag har en chans att själva bygga ekonomisk självständighet. Liksom andra reformer som genomförts under efterkrigstiden och som sammantaget utgjort den generella välfärd som givit oss jämlikhet och frihet, är förskolan som en institution för trygghet i dag hotad. Frågan om vad som händer med pedagogiken när vinstkraven ständigt knackar på dörren, har fått sitt svar många gånger om från forskning och statistik. I Stockholm har stadens inspektioner av den privata förskolan visat att privatiseringen också har lett till stora barngrupper och låg andel utbildade förskollärare.

Förskolan blir alltmer till ett förvar när barngrupperna växer och förskollärarnas arbetsbörda tilltar, löneökningarna uteblir och det pedagogiska i verksamheten förvandlas till en avlägsen dröm för anställda, föräldrar och barn. Den drömmen måste få bli verklighet.

Den mest trängande frågan för politikerna i Stockholm och i Sverige är vilken slags välfärd man vill ha. Istället för regeringens skattesänkningar och utförsäljningar till vrakpris skulle vi kunna ha världens bästa välfärd, utan vinstintressen. Motsatsen har vi sett prov på alltför många gånger, och det är i fall som med de privata förskolorna som det ter sig tydligast - vinstintressen inom välfärden förvandlar plötsligt det som ansågs ha ett obeskrivligt värde till en siffra man kan kalkylera med. Det är ovärdigt ett land som Sverige att villkora barns utveckling och uppväxt mot vinster.