Fyra filmbolag inklusive Svensk filmindustri hävdar att upprättshovsskyddade verk funnits tillgängliga för allmänheten på sajten www.swetorrents.org. Som bevis används bland annat dokumentation från Antipiratbyrån, som visar att fem filmer kunnat laddas ner från sajten i juli 2009. I december dömde Södertörns tingsrätt till filmbolagens fördel, en dom som överklagades av Telia Sonera.

–Det är den principiella frågan som är intressant. Hur långt det går att skydda våra kunders integritet, säger Patrik Hiselius, ansvarig för samhällskontakter på Telia Sonera. I vår bransch har vi en långtgående princip om tystnadsplikt, där vi absolut inte lämnar ut uppgifter om våra kunder. Nu har vi den nya Ipred-lagen, och då är det viktigt att klargöra vad som gäller.

Telia Sonera hävdar att den bestämmelse i upphovsrättslagen som filmbolagen åberopar, Ipred-lagen, står i strid med EU:s datalagringsdirektiv och att bolaget därför inte kan lämna ut uppgifter om ip-adressinnehavare.

–Datalagringsdirektivet innehåller bestämmelser som skyddar den enskildes integritet. I Sverige har vi inte implementerat direktivet än, men det har ändå direkt effekt, det gäller för svenska medborgare, säger Patrik Hiselius.

I fredags kom domen från Svea hovrätt, som går på tingsrättens och filmbolagens linje. Hovrätten bedömer att datalagringsdirektivet inte utgör något hinder för att uppgifterna lämnas ut.

– Innebörden i den bestämmelse Telia Sonera hänvisar till i datalagringsdirektivet innebär att man inte får lämna ut uppgifter till andra än behöriga nationella myndigheter, alltså inte till filmbolag och skivbolag. Men den bestämmelsen handlar bara om allvarliga brott, säger Carl Rosenmüller, tillförordnad hovrättsassessor, som var med och fattade det enhälliga beslutet.

–Datalagringsdirektivet är ett skyldighetsdirektiv, inte ett rättighetsdirektiv. Det har ingenting med immaterialrätt att göra.

Två processer med stöd i Ipred-lagen pågår just nu i Sverige. Det andra målet handlar om fem ljudboksförlag som krävt att få ut uppgifter från internetoperatören Ephone. Tingsrätten ålade Ephone att lämna ut uppgifterna, men efter överklagan från Ephone upphävde hovrätten tingsrättens dom då den fastslog att Ephone inte behövde lämna ut uppgifter till förlagen. Hovrätten ansåg att materialet på servern inte spreds till allmänheten, eftersom det krävdes inloggningsuppgifter. Dessutom kunde inte ljudboksförlagen visa hur många som haft tillgång till materialet. Ljudboksförlagen överklagade i oktober ärendet till Högsta domstolen och imorgon, tisdag, ska ärendet föredras.

–Även det ärendet innehåller en del om datalagringsdirektivet och kommer att klargöra huruvida Ipred-lagen fungerar som tänkt, säger Carl Rosenmüller.

Det kan dock dröja innan ett beslut från Högsta domstolen kommer.

Telia Sonera ser användningen av Ipred-lagen som olycklig och filmbolagens agerande som otidsenligt.

– Vår roll är absolut inte att skydda pirater, däremot är det vår uppgift att se till vår roll vad gäller tystnadsplikten. Vi skulle hellre se att bolagen bekämpade olaglig nedladdning på bättre sätt, och skapar lagliga alternativ för att tillgodose efterfrågan. Det ska gå att ha filmpremiär hemma i soffan, säger Patrik Hiselius.

Telia Sonera har ännu inte hunnit ta ställning till om företaget ska överklaga domen.

– Vi måste analysera det. Vi kommer att titta på om det finns rättsliga förutsättningar för att överklaga, säger Patrik Hiselius.

Vad får domen för konsekvenser om den vinner laga kraft?

– Då kan man säga att det blir anti-Ipred-prat och anti-piratprat igen, istället för att koncentrera på kundernas efterfrågan.