Hallå där Ulrika Westerlund...
... nyvald förbundsordförande i RFSL – Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och
transpersoners rättigheter.
Hur känns det att ha blivit vald till ordförande i RFSL?
– Det känns oerhört stort och hedrande att ha fått förtroendet att leda en av Sveriges viktigaste organisationer.
Vad har RFSL uppnått de senaste åren som du tycker är viktigt?
– Bland annat har vi kunnat lämna vår äldsta fråga om samkönade äktenskap efter att ha kämpat för det i över 55 år. Diskrimineringslagstiftningen är en annan viktig fråga och namnlagspraxisen vilken gjorde att Jan Olov Madeleine fick rätt av Regeringsrätten att heta just det. Men det finns också mycket kvar att arbeta med.
Vilka frågor är de viktigaste att arbeta med just nu?
– En viktig fråga är transpersoners rättigheter. Det handlar bland annat om rätt till vård för alla transpersoner och rätten att få ha det juridiska kön man identifierar sig som utan krav på tvångssterilisering. Ingen har tagit tag i frågan och vi har därför fortfarande en lag som är från 1972.
Hur kommer det sig att ingen har velat ta tag i den frågan, tror du?
– Jag tror att det beror på att Kristdemokraterna sitter vid makten på socialdepartementet. Hela regeringen har ett ansvar för att man inte tar tag i frågan, men vi har upplevt frågan som någonting som man inte väljer att prioritera.
Hur stor roll spelar RFSL i samhällsdebatten och hur mycket kan ni påverka?
– Jag tycker att vi påverkar väldigt mycket. RFSL är en av de som har drivit på Socialstyrelsen att göra en utredning om tranpersoners rätt till vård. Och det är många politiska frågor som plockas upp från oss och blir till praktik. Vi är ju den största hbt-politiska organisationen.
Hur långt tycker du att vi har kommit i Sverige i dag då det gäller hbt-personers rättighet?
– Generellt när det gäller homo- och bipersoner så har vi kommit långt på vägen, det är transpersoner som halkar efter. Men när det gäller diskriminering och hatbrott så är även bi- och homopersoner väldigt utsatta. Så där finns det mycket arbete kvar som visar att RFSL behövs. Det svåraste är just att ändra attityderna i samhället.
Var tror du att vi kommer att befinna oss om tio år?
– Jag hoppas att vi kommer att få igenom ytterligare lagändringar, som rätt till vård för alla transpersoner som vill ha det, borttagande av informationsplikten ur smittskyddslagen och andra familjepolitiska lagar som att man i dag inte får vara fler vårdnadshavare än två. Men jag tror att det kan ha hänt mycket på tio år. Och mer hbt-vänliga lagar ändrar också attityder.
På måndag, den 17 maj, är det den Internationella dagen mot homo- och transfobi.
Dagen instiftades just det datumet eftersom homosexualitet togs bort från den internationella sjukdomsklassificeringen av Världshälsoorganisationen (WHO) den 17 maj 1992.
