År 2005 satte regeringen upp två mål för att öka den ekologiska produktionen och konsumtionen. 20 procent av jordbruket ska vara ekologiskt odlat i slutet av 2010. Dessutom ska 25 procent av den mat som kommuner och landsting köper in till den kommunala sektorn vara ekologiskt odlad. Slutdatumet närmar sig men i dag ser inget av målen ut att kunna uppfyllas.

– Det är högt ställda mål och på så kort tid kommer vi inte att kunna uppnå dem. Det finns potential att jobba mer inriktat på det här området men det har skapats en tveksamhet inom producentdelen. Det handlar om att det inte enbart har skickats positiva signaler från politiskt håll, säger Maria Dirke, som är ekologisk lantbrukare och som arbetar inom fackorganisationen Ekologiska lantbrukarna.

Hon pekar på att man har sänkt det statliga stödet vilket har gett fel signaler till producenterna. Siffror som Naturskyddsföreningen har tagit fram visar att stödet till ekologiska lantbrukare har sänkts med 100 miljoner kronor den här mandatperioden. Det handlar delvis om minskningar genom budgetbeslut och i regleringsbrev, men också om de regeringsförslag som har lämnats till kommissionen inför ett nytt landsbygdsprogram.

I dag är bara 10 procent av jordbruket i Sverige ekologiskt odlat och ungefär 10 procent av maten som köps in till kommunerna ekologisk. När det gäller kommunerna tror Maria Dirke att det även där handlar om vilken inställning man har.

– Man måste diskutera vilken typ av livsmedelsservice man vill ha. Men även där handlar det om signalerna från forskare och politiker, säger hon.

Sofia Jöngren, politiskt sakkunnig hos jordbruksminister Eskil Erlandsson, menar däremot att intresset hos bönderna att ställa om till ekologisk produktion är litet, vilket har gjort att man inte har kommit lika långt som var tanken.

– Det är faktiskt lite konstigt eftersom till exempel den ekologiska mjölkproduktionen är mer lönsam. Så man får alltid fundera på hur man ska få fler att ställa om. Och det vi har gjort är att prioritera den här frågan och försöka få bönderna att ställa om till ekologiskt. Det är ganska stora ersättningar som man kan få för det, säger hon.

Hon säger också att siffrorna om att stödet skulle ha minskat med 100 miljoner kronor inte stämmer utan att det handlar om hur man räknar.

– De har räknat ganska kreativt kan man säga. De har räknat på hur mycket som betalas ut till bönderna, vilket de inte menar har varit tillräckligt. Men det innebär inte att anslaget har minskat. I dag går ungefär en halv miljard kronor till ekologiskt jordbruk – men den siffran beror på hur många som ställer om.

Senare under året kommer det att göras en utvärdering hur det har gått med målen. Efter det kommer det att sättas upp nya etappmål.

Men Maria Dirke är skeptisk till Sofia Jöngrens förklaring.

– Siffrorna om att stödet har minskat med 100 miljoner kronor handlar inte om stödet från landsbygdsprogrammet utan om budgetbeslut som har tagits. Jag håller givetvis med om att saker samverkar och att det har funnits ett litet intresse hos bönderna att ställa om. Men varför har inte intresset varit större, då? Det handlar om signalerna. Man kan inte hålla kvar samma målsättning samtidigt som man minskar stimulansen till jordbrukarna.