I veckan presenterade Naturskyddsföreningen en lista över de fjärrvärmeanläggningar som ger upphov till mest fossil koldioxid. Värtaverket i Stockholm hamnar på första plats, följt av Västerås kraftvärmeverk och Vattenfalls anläggning i Boländerna i Uppsala. I dag är det bara 13 procent av verken som fortfarande använder sig av kol.

– Övergripande har det rört sig i rätt riktning. Värmeverken har gjort en stor skiftning från fossilt bränsle till biobränsle. Men det finns fortfarande några verk som ger upphov till en stor del av utsläppen. De måste ställa om och utfasa kolen, säger Svante Axelsson, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.

Det görs en del investeringar i att utfasa kolen, men Svante Axelsson menar att anläggningarna i många fall är sent ute. Bland annat Uppsalas kraftvärmeverk har som mål att vara helt fossilbränslefritt först år 2030.

En orsak till att de flesta verken har ställt om till biobränsle är koldioxidskatten. Men några av verken använder fortfarande torveldning. Trots att det ger upphov till koldioxidutsläpp så finns det ingen koldioxidskatt på torv.

– Torven uppfattas som biobränsle och det finns fortfarande ett antal verk som använder sig av det. Uppsalas kraftvärmeverk använder sig bland annat av torv. Totalt ger torven upphov till utsläpp på en miljon ton koldioxid per år, vilket inte är så mycket om man tänker på att det totala utsläppet i Sverige är 55 miljon ton. Men det är ändå fel att de som eldar med torv får bidrag, säger Svante Axelsson.

Torven är elcertifierad vilket innebär att de anläggningar som använder torv i elframställningen subventioneras med 20 öre per kilowattimme.

– Det handlar om en lobbykamp och att riksdagen och regeringen är kluvna i frågan. Om regeringen bara är konsekvent med att det är fossilt bränsle så tror jag att det skulle försvinna snabbt. Men i dag ses det som biobränsle.

Enligt Sven-Olof Ericson, kansliråd på näringsdepartementet, har man inte klassificerat torv som fossilt bränsle på grund av att det inte är så enkelt att göra det.

– Det är varken fossilt bränsle eller biobränsle, utan torv är torv. Torv har vissa gemensamma egenskaper med både fossila bränslen och biobränslen. Det är därför det är en svår fråga. Och det här har vridits och vänts på länge, säger han.

Och eftersom många länder i EU inte har torv så har det blivit svårt att fastställa vad torv egentligen ska räknas som. Förra året fattade regeringen och riksdagen beslut om att torv är ett inhemskt bränsle och att dess bidrag till den svenska energiförsörjningen måste uppmärksammas. Regeringen gav också i uppdrag till Energimyndigheten att ta fram underlag och förslag till att anpassa IPCC:s och EU:s regelverk så att torven behandlas med tanke på det samlade bidraget till växthuseffekten, på ett klimatanpassat sätt.

Kommer den här frågan att diskuteras ytterligare?

– Kommissionen har lagt ut ett utredningsförslag för att kunna ta ställning i frågan. Och enligt regeringens beslut från förra året så har de bestämt sig för att ta fram underlag för att lägga fram till kommissionen. Jag har hört ryktesvis att det skulle kunna röra sig om 2011, säger Sven-Olof Ericson.