På fredagen tecknade Unionen och Sveriges ingenjörer ett kollektivavtal med Teknikföretagen. Avtalet berör 90 000 tjänstemän inom Unionen och 40 000 ingenjörer inom Sveriges ingenjörer.

– I våra medlemsföretag är tjänstemännen i majoritet och står i dag för över 60 procent av företagens totala lönesummor. Det känns därför rimligt att det är tjänstemannaavtalen som blivit klara först, säger Anders Narvinger, vd för Teknikföretagen, i ett uttalande.

Det är första gången sedan 1997, när industriavtalet kom till, som tjänstemännen och LO-förbunden inte samordnar sina avtal med arbetsköparna inom det gemensamma området.

GS, facket för skogs-, trä- och grafisk bransch, är ett av de förbund som är besvikna.

– Vi tycker att det är synd att de inte kunde hålla fast i den fackliga samordningen som vi har. Det är olyckligt, säger Per-Olof Sjöö, förbundsordförande.

Ulf Bengtsson, förbundsordförande för Sveriges ingenjörer, är dock nöjd med avtalet.

– Sammantaget var deras avtal helt acceptabelt. Det uppfyllde vårt fokus på utbildning och kompetensutveckling hos medarbetarna. Vi har också fått igenom ett alternativt löneavtal och möjligheten för att ge medlemmarna en reallöneökning.

Avtalet gäller löneökningar på 2,6 procent under 18 månader och ett valfritt, alternativt löneavtal. Han kan inte förstå de starka reaktionerna från fackförbunden.

– Vi har informerat från början om det här och sagt att vi kommer att skriva på. Det var bara vi som just då förhandlade med Teknikföretagarna medan IF Metall hade tagit time out samtidigt som de förhandlade med en annan arbetsgivare där vi hade tagit time out.

– Det är ju helt nytt att tjänstemannaförbunden tar det första steget. Så det är en helt ny situation. Men man måste inse att det någon gång var tvunget att hända.

Per-Olof Sjöö säger att avtalet inte innebär en normerande verkan för övriga avtalsförhandlingar.

– Det är ju så att alla är överens om att det är industrin som ska sätta märket för avtalsrörelsen. Men det här avtalet är för svagt och har dålig täckning. Vi tycker inte att det är normerande för oss. Jag tycker att vi ska avvakta och låta avtalsrörelsen ha sin gång.

Nu fokuserar GS på sina egna förhandlingar.

– Nu ska vi fortsätta fokusera på att förhandla. Avtalen går ju ut i slutet på mars och nu hoppas vi på att kunna sätta fart på förhandlingarna. Nu har vi lagt ett konfliktvarsel för att få till stånd ett nytt riksavtal. Det är inte acceptabelt att utsätta våra medlemmar för godtycklig behandling gällande återanställningsrätten, säger Per-Olof Sjöö.

Varslet gäller övertidsblockad och träder i kraft den 5 april.

Fackförbundet Handels varslar nu också om strejk inför påsk, för att komma igång med sina förhandlingar. Varslet omfattar 5 000 anställda och berör både butiksanställda och anställda på lager.

– Vår uppgift är att uppnå ett så bra avtal som möjligt för våra medlemmar och det är vår målsättning att lyckas med detta innan det nuvarande avtalet går ut. Vi tvingas nu att varsla för att få fart på förhandlingarna. Varslet är avsett att sätta press på motparten att börja förhandla på allvar, säger Lars-Anders Häggström, ordförande i Handels, i ett pressmeddelande.

Svenskt näringsliv tycker dock att industrin ska teckna avtal före Handels.

–
I ett läge när parterna i grunden är överens om att vi ska sätta märket
i Sverige utifrån industrins förutsättningar så tycker vi att det är
olyckligt när förbund utanför industrin försöker pressa fram avtal på
det här sättet, säger Christer Ågren, vice vd på Svenskt näringsliv
till TT.