Första kvällen fylldes av eufori och lust. Vad Kristina inte visste när hon drog en lina av pojkvännens spännande pulver var att det skulle leda till ett långvarigt missbruk. Istället för att sköta jobbet stängde hon in sig i hemmet, började höra konstiga ljud och kände sig förföljd. En av alla festkvällar blödde hon plötsligt från näsan. Brosket hade gått sönder.

Det blev vändpunkten. Kristina tog kontakt med Anonyma kokainister för att få stöd och har varit drogfri sedan dess. Dottern, som i dag har flyttat hemifrån, har fått förklaringen till sin mammas på den tiden märkliga beteende.

Kristina är ett av flera ansikten vi möter i Kokain. Drogen som fick medelklassen att börja knarka och länder att falla samman av författaren Lasse Wierup och Dagens Nyheters korrespondent i Latinamerika Erik de la Reguera. Boken, som kommer ut i nästa vecka, är en djuplodande skildring av kokainets väg från tillverkningsländerna Colombia, Peru och Bolivia, via maffian i Mexiko till konsumenter i USA och Europa, däribland Sverige.

– Vi vill berätta historien om kokainet som produkt och dess enorma skadeverkningar på länderna där det tillverkas. Vi ville också visa på kopplingen till de svenska kunderna, som tillsammans med konsumenter i andra länder är förutsättningen för industrin, säger Lasse Wierup.

För Lasse Wierup, som tidigare skrivit böckerna Svensk maffia och Infiltratören, var tanken att undersöka varför i övrigt laglydiga svenskar köper kokain. Men under det arbetet framstod det som nödvändigt att också ge en historisk tillbakablick över kokainet i Sverige och rapportera från dagens ledande tillverkningsländer.

Till en början skulle Wierup och de la Reguera skriva boken tillsammans med samhällsdebattören och författaren Magnus Linton. Men redan i inledningsfasen uppstod dispyter. Det visade sig att Linton, fram till nyligen bosatt i Colombias huvudstad Bogotá, ibland använde kokain. Wierup och de la Reguera såg det som problematiskt. Därför är de inte ensamma om att släppa en bok om kokain i vår.

Enligt Magnus Linton var det er syn på framtidens narkotikapolitik som var olika?

– För mig var problemet enbart den journalistiska trovärdigheten, att själv vara en del av den industri som man säger sig vilja granska. Jag vet ju var Linton står i narkotikapolitiken, att han varit kritisk till den politik som förts i Sverige. Det tycker jag bara är bra, många frågor är relevanta att ställa. Men för mig är det självklart att inte ge pengar till de kriminella som jag skriver om, säger Wierup.

I boken – som omfattar 500 sidor och är försedd med 650 fotnoter – möter vi såväl odlare i Colombia som försäljare och konsumenter i Sverige. Wierup har intervjuat ett 20-tal svenska kokainanvändare. Vanliga personer, med ”vanliga jobb och vanliga sociala förhållanden”. Nästan alla har kommit i kontakt med drogen i festsammanhang, med ett begär efter att öka välmåendet ytterligare.

– Många tjejer sade att de tar kokain i samband med alkohol för att kunna fortsätta dricka. Kokainet balanserar alkoholruset. Mot den bakgrunden tror jag att vi ska vara avvaktande till bilden av hasch som kokainets inkörsport, säger Lasse Wierup.

Samtliga intervjuade är totalt ointresserade av kokainets ursprung: maffiakrigen i Latinamerika.

– I slutändan måste var och en ta ställning och förstå att det är deras pengar som driver kokainmaffiorna. Sedan tycker jag att man kan ställa högre krav på en välbeställd svensk än på fattiga människor i Colombia.

Colombia, Bolivia och Peru är de ledande tillverkningsländerna. Drogen smugglas via Västafrika till konsumentländer i Europa, eller via Mexiko till USA – inte sällan med hjälp av fattiga människor som svalt ampuller som sedan ska ut bakvägen. Spricker en ampull dör de av förgiftning.

Knarkkriget i Mexiko ledde till att 7700 personer mördades förra året. Politiker, poliser och advokater korrumperas eller mördas. Politiska valkampanjer finansieras med knarkpengar.

– Kokainet göder en vålds- och brottskultur. Det blir logiskt att skjuta en politiker eller polis eftersom summorna som kommer från USA eller Europa är så stora. Kokainet är en vit drog med en smutsig och mörk baksida.

Så vad hoppas du att boken ska bidra till?

– Jag hoppas att människor ska få ytterligare ett skäl att tänka efter. Att kokain inte bara är olagligt utan att det finns en länk mellan dig och maffian. De som köper kokain har blod på sina händer.