Varje år slås kvinnor i Sverige ihjäl av män i deras närhet och tusentals kvinnor anmäler att de utsätts för våld i sina relationer. Utöver det finns ett okänt mörkertal. Nätverket Ingen människa är illegal möter en del av mörkertalet i sitt arbete med att att praktiskt stödja människor som tvingats gå under jorden efter att ha fått avslag på sin asylansökan. Genom åren har de skaffat sig stor kunskap om kvinnornas situation och det är erfarenhet och berättelser som de nu vill dela med sig av genom kampanjen Ain´t I a woman som drar igång i dag, den 8 mars, med två seminarium på Kvinnofolkhögskolan.

– Det har varit på tapeten med sjukvård för gömda, facklig organisering, barns rättigheter med mera. Nu tycker vi att det var dags att kvinnornas situation uppmärksammas, säger Trifa Shakely från Ingen människa är illegal. 

Kvinnor som gömmer sig av rädsla för avvisning vågar sällan anmäla förövare till polisen, av rädsla för att själva bli avvisade när de anmäler brott. Inte heller från kvinnojourerna kan gömda kvinnor räkna med hjälp. De flesta kvinnojourer i Göteborg tar enbart emot kvinnor som de får kontakt med genom socialtjänsten vilket gör att de aldrig kommer i kontakt med gömda kvinnor, men kvinnojouren Ada är ett av undantagen. Dit kan man komma på vilket sätt som helst och de tar emot många våldsutsatta papperslösa kvinnor.

– Deras situation är bra mycket svårare än för dem som är etablerade i Sverige, säger Anki Marchetti, samordnare med ansvar för barnfrågor på Kvinnojouren Ada. I rädslan att bli upptäckt och avvisad drar man sig för att kontakta sjukvård, polis och liknande. Om man i en relation där man är utsatt för våld är rädd att ringa polisen – och det är svårt för kvinnor som är etablerade i Sverige också – så innebär det en ännu större risk för papperslösa. 

Hon beskriver att jourens huvudsakliga uppgift, att hjälpa kvinnan just utifrån hennes problem som utsatt för hot och våld, kommer i skymundan inför alla de grundläggande behoven som behöver tillfredsställas, och att en kvinna på flykt har många andra trauman att få stöd för sedan tidigare. 

Som antipatriarkalt och antirasistiskt nätverk vill Ingen människa är illegal föra upp gömda kvinnors situation på den feministiska och kvinnorättsliga agendan. Man vill att kvinnorörelsen ska lyfta frågan.

– Vi vill att kvinnor som är gömda ska få tillgång till skydd och den rättsprocess som är alla kvinnors rättigheter i Sverige. De här kvinnorna lever ibland oss, de är våra systrar och vänner och ska ha samma rättigheter som oss andra, säger Trifa Shakely.

Hon upplever att gömda kvinnors situation med dubbel utsatthet även ignoreras i kampen för att upprätthålla kvinnors rättigheter, detta trots ett samhälle som säger sig ha jämställdhet som grundpelare och trots befintliga lagar som är till för att skydda våldsutsatta kvinnor. 

– Den intersektionella feministiska idén handlar om att kämpa för alla kvinnors rättigheter, utan att skilja på hudfärg, nationalitet eller medborgarskap.

Några av kraven Ingen människa är illegal ställer är att kvinnofridslagen ska inkludera gömda kvinnor och gälla före utlänningslagen och att en papperslös kvinna som utsatts för hot, misshandel, utpressning, trakasserier eller sexuella övergrepp ska garanteras skydd om hon anmäler brott, och polis och andra myndigheter ska förbjudas att ta brottsutsatta papperslösa kvinnor i förvar eller försöka avvisa dem i samband med att de anmäler övergrepp.

Regeringen har satsat 800 miljoner kronor på en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Man säger att ingen fråga kan vara mer angelägen i jämställdhetspolitiken. Men ingenstans nämns gömda och papperslösa kvinnor. Yoav Bartal, pressekreterare hos jämställdhets- och integrationsminister Nyamko Sabuni, håller dock inte med om att papperslösa utesluts.

– Att vi inte pekar ut särskilda insatser för papperslösa innebär inte att de är uteslutna. Alla kvinnor kan till exempel vända sig till Kvinnofridslinjen och få hjälp, liksom till en kvinnojour för att få skydd och stöd. Vi är väl medvetna om dessa kvinnors utsatthet, säger Yoav Bartal.

Ingen människa är illegal kräver också att kvinnors asylskäl så som flykt undan en manlig förövare i hemlandet och flykt undan hot om könsstympning ska gälla, vilket man erfar att de inte gör i dag.

– Bedömningen av kvinnors asylskäl saknar genusperspektiv. Debatten handlar istället om patriarkala kulturer, som inte räknas som asylskäl trots att detta är en allmän uppfattning att i de länder kvinnorna flyr från och att där råder en kvinnofientlig kultur jämfört med i Sverige, med exempelvis tvångsgifte och könsstympning. Inget av dessa skäl räknas för att kunna få permanent uppehållstillstånd i dag. Detta i sig är en utövning av statsvåld mot kvinnorna som söker asyl, säger Trifa Shakely.