Dags att sluta missbruka olja
I Sverige är vi alla missbrukare och det får allvarliga konsekvenser för våra relationer. Då talar jag inte om att vi i rent fysisk form intar alkohol, tobak eller narkotika. Jag syftar istället på vårt kollektiva oljeberoende. Vi är ganska medvetna om att vi som globalt samhälle måste minska vår användning av fossila bränslen på grund av växthuseffekten, och att vi på nationell och individuell nivå borde bidra till detta.
Det pratas dock ganska lite om växthuseffektens systerkris nämligen peak oil. Vad innebär peak oil?
Peak Oil eller oljetoppen är termen för den punkt då världens samlade oljereserver nått toppen av sin produktionsförmåga. Efter den punkten kommer utvinningen av råolja aldrig att öka igen, utan istället stadigt minska i världen. På grund av dynamiken i en oljefyndighet kommer toppen i produktion när ungefär hälften av oljan i en fyndighet är utvunnen. Då minskar det underjordiska trycket i fyndigheten, och därmed minskar utvinningstakt och lönsamhet. Därför är det inte den sista droppen olja som är viktig utan halvvägs-punkten.
Den som har någon liten känsla för ekonomi känner sambandet mellan tillgång och efterfrågan. Hittills har världens oljeproducenter kunna möta världens ökade efterfrågan genom att vrida på kranarna mer.
Den tiden är snart förbi. Forskare och oljebolag är ense om att detta kommer att ske, åsikterna om tidpunkten går dock lite isär. Ganska många tror att år 2010 blir året då produktionsförmågan toppar medan vissa tror att det dröjer några år.
Insikten om detta har dock inte riktigt slagit igenom politiskt, medialt, i näringsliv eller bland enskilda.
Tillbaka till vår beroendeproblematik. Vad skulle hända om 2010 var året då världens oljeproduktionsförmåga peakade, vilket ledde till att 2011 blev året då priset per fat råolja steg kraftigt? Man behöver inte vara hjärnforskare för att inse att det skulle riskera att få den senaste finanskrisen att likna en promenad i parken.
Precis allt i vårt samhälle är fortfarande beroende av olja: mat, kläder, byggmaterial, transporter, förpackningar, möbler, bruksmaterial, datorer och så vidare. En tank med bensin motsvarar cirka 8 000 timmar mänskligt arbete. Inget alternativt drivmedel är i närheten av det.
Precis som med annat missbruk måste dock motivationen att bryta missbruket vara större än motivationen att förbli beroende. Därför måste vi se vad vi har att vinna på att bli ”nyktra”. Om allt som innefattar olja i sin produktion plötsligt blir dyrare är det klart att det kommer att bli lättare att välja ett svenskt äpple framför ett från Nya Zeeland, men vi har en massa annat att vinna också. Missbruk går ut över sociala relationer och brist är en viktig motivation till sociala förändringar. Utan olja blir småskalighet och ökad lokal självförsörjning nödvändigt.
Det öppnar dörrar för frihet från oljebaserat konstgödsel, större oberoende från globala transaktionssystem, mer livskraftiga lokalsamhällen där folk känner sina grannar eftersom människor behöver varandra mer när resurserna är mindre, mindre stress på människor och planet för att saker och ting inte kan gå lika fort utan oljan et cetera. Forskare menar att det tar cirka tio år att ställa om från oljeberoende. Det var hög tid att börja i går. Vi har allt att vinna.
