Göteborgs Fria

SD – som vilket parti som helst?

Efter sverigedemokraternas framgång i valet har frågan om hur man ska hantera dem blivit brännande aktuell bland både politiker och journalister. Att de inte längre kan ignoreras är de flesta ense om. Men ska partiet behandlas som vilket som helst, eller kommer medierna att granska dem extra noga?

Mats Wångersjö på Göteborgstidningen, GT, är en av dem som i dag frågar sig om man gjort fel som inte mött sverigedemokraterna med argument i diskussion och debatt.

– Jag är självkritisk i dag. Liksom de politiska partierna tog vi inte debatten. Jag personligen tror att vi nog måste börja bevaka dem och kritiskt granska dem, säger Wångersjö.

Han berättar att de inför senaste valet medvetet skrev lite om sverigedemokraterna.

Mikael Jansson, sverigedemokrat och ny ledamot i kommunfullmäktige i Göteborg, tycker att alla stora dagstidningar var sparsamma i sin rapportering.

– Vi hade nog fått en större opinion med oss om det skrivits mer. Efter valdagen fick vi en massa utrymme. Det var väl deras dåliga samvete, säger han.

Emmy Sundqvist Anrell på Röda korsets Quick Response – som granskar nyhetsrapporteringen om invandring, integration och främlingsfientlighet – menar att man måste vara vaksam på att sverigedemokraterna själva gärna hävdar att de är tystade av medierna.

– Man bör vara försiktig och inte skriva om dem bara för att de själva vill det. Journalisterna väljer ju bort material varje dag, säger hon.

När partiet nu röstats in i 14 kommuner i Västra Götaland är dock situaionen en annan än den var före valet. I Göteborg sitter de med ett mandat i fullmäktige och i Mölndal har de gått från två till fyra. Bevakningen av dem blir nu en del av den kommunpolitiska rapporteringen.

Cecilia Frisk, chef på Göteborgspostens ekonomi- och politikredaktion, tycker inte att de tigit om sverigedemokraterna i sin rapportering.

– Det är en ny fas för tidningen nu när de sitter i kommunfullmäktige. Vi måste förhålla oss till att granska dem som vi gör med andra partier, säger Cecilia Frisk.

Frågan är om ett parti med högerextrema åsikter kan behandlas som vilket parti som helst, eller bör granskas extra noggrant, och belysas i ett historiskt och ideologiskt sammanhang. Både Cecilia Frisk och Mats Wångersjö menar att det är viktigt att granska de bakomliggande orsakerna till det som sverigedemokraterna säger, men betonar att det bör gälla för alla partier.

Emmy Sundqvist Anrell på Quick Response tror att vanliga journalistiska arbetsmetoder räcker långt.

– Att sverigedemokraterna får mer uppmärksamhet i medierna blir en fara om de får stå oemotsagda då de har fel i sak. Generellt är det bra att ha koll på deras historia. De är svårgreppbara. De säger till exempel själva att de påminner om socialdemokraterna, men journalister som granskat hur de röstat i kommunfullmäktige har visat att de ofta ligger närmare kristdemokraterna.

Mats Wångersjö anser att det görs för lite journalistik som beskriver verkligheten. Han tar USA som exempel och berättar att smutskastningskampanjer minskat kraftigt där sedan man infört så kallade 'Ad-watch'-rutor i tidningen, där man ställer fakta mot lösa påståenden i valpropagandan.

– Så borde vi jobba, säger han.

Emmy Sundqvist Anrell säger att man i granskningen av sverigedemokraterna måste tänka efter vad som verkligen är viktigt. Är det att en sverigedemokrat har kört för fort eller hans värderingar? Hon säger också att det finns en risk med att journalister har ganska lika värderingar, och inte själva får samma associationer till vissa uttalanden som en del läsare.

– Det är lätt att tänka att bara jag intervjuar en sverigedemokrat så kan det han säger stå för sig själv, alla kommer ju fatta hur dumt det är. Men det finns ju läsare som känner annorlunda.

Hon menar att man som journalist i skrivögonblicket måste göra klart att åsikterna är främlingsfientliga och vad det främlingsfientliga består i. Sverigedemokraterna har varit duktiga på att tvätta sitt språkbruk och Mikael Jansson värjer sig mot ordet 'främlingsfientlig'.

– Det har ju en negativt klang. Stora tidningar har ett kraftigt genomslag och hur man etiketterar oss är ganska avgörande. Jag uppfattar det som att de som äger massmedierna vill angripa oss.

– Vi anser att de är främlingsfientliga, punkt slut. Vi har ingen hemlig agenda, svarar Mats Wångersjö.

Konkret kommer bevakningen av sverigedemokraterna i Göteborg mycket att handla om vad de ägnar sig åt i kommunfullmäktige. Hur Mikael Jansson röstar och vilka förslag han lägger fram. Det är också det som Mikael Jansson själv hoppas på.

– Vi vill att det rapporteras om våra motioner och att man jämför dem med andra partiers.

Han tror att de fått högre status bland medier i och med att de kommit in i kommunfullmäktige och att rapporteringen av dem därför kommer att ändra sig. Tidigare medierapportering är han missnöjd med, framför allt kvällspressens.

– Vi har rent ut sagt attackerats och diskriminerats i pressen. När det skrivs att 'bråk uppstod' när vi blivit attackerade med fysiskt våld i syfte att motverka oss politisk blir man väldigt besviken. Då framstår ju vi som delskyldiga. Men det är på väg att tonas bort. Det har blivit bättre och vi får se hur det blir framgent.

Mats Wångersjö säger att GT inte tänker behandla dem som vilket parti som helst.

– Vi är motståndare mot främlingsfientlighet och motarbetar aktivt sådana partier, säger han.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

SFT blir digital i januari 2017

Efter 15 år som papperstidning blir Stockholms Fria Tidning helt digital. Chefredaktör Kristian Borg har varit med sedan starten och är försiktigt positiv.

Stockholms Fria

Utgivarskapet på Djurens rätts tidning flyttas bort från redaktionen

Djurens rätts styrelses beslut att säga upp de anställda på medlemstidningen och lägga ut den på entreprenad har mött protester från både personal, medlemmar och fackförbund. Nu vill styrelsen utse verksamhetschefen till ansvarig utgivare för tidningen innan den sista tidningen av nuvarande redaktion har tryckts – ett beslut som går emot det som riksstämman beslutade om för ett år sedan.

Fria Tidningen

Chock och vrede hos personalen på Djurens rätt

Djurens rätts förbundsstyrelse har beslutat att lägga ut medlemstidningen på entreprenad. Enligt förbundsordförande Camilla Björkbom handlar det om att omfördela resurser till det politiska arbetet inom organisationen. Men facket är kritiskt till hur beslutprocessen har gått till och att kommunikationen med personalen har varit bristfällig. Toivo Jokkala, tjänstledig redaktör på tidningen och ombud för Allmänna branschsyndiktatet inom SAC, hoppas att beslutet rivs upp. "De har inte kunnat presentera vad det här innebär för tidningen. Hur ska man kunna göra samma tidning med mindre resurser? Att lägga ut tidningen externt kan man tänka sig att en golf- eller resetidning gör, men inte när det gäller djurrättsfrågor, som är så nischade. Ska ett företag som gör en golftidning vid sidan om även göra en djurrättstidning? Det är helt otänkbart."

Fria Tidningen

Utsatta kvinnor får olika hjälp

4,22 kronor. Så mycket ger varje Kungsbackabo till ortens kvinnojour varje år. I Göteborg ger man 16,18 kronor. Nu lyfts den stora skillnaden mellan närliggande kommuner upp på den politiska agendan.

Göteborgs Fria

© 2026 Fria.Nu