Fysisk aktivitet på recept fick sitt genomslag med Folkhälsoinstitutets kampanj Sätt Sverige i rörelse år 2001. Då hade ett antal vårdcentraler i Östergötland redan förskrivit träning som en del i vårdinsatserna i ett tiotal år. Och Östergötland har behållit sitt försprång. När den första större uppföljningen av fysisk aktivitet på recept nu kommer är det 6 300 patienter i länet som av läkare ordinerades motion under åren 2004–2005 som studerats. Resultaten visar att 52 procent av dessa hade ökat sin aktivitet ett år efter att de fått fysisk aktivitet på recept. Den andel som inte motionerade alls hade minskat från 33 till 20 procent.

Matti Leijon, folkhälsovetare vid Linköpings universitet som doktorerar på studien, menar att siffrorna är ett tecken på framgång.

– Absolut. Det man ska komma ihåg är att det här är människor som ändrar ett beteende, vilket är väldigt svårt. Man ska komma ihåg att det inte är människor som varit fysiskt aktiva redan från början, de är lättare att nå.

Ungefär hälften av de 6 300 primärvårdspatienterna ordinerades en vardagsaktivitet, som att ersätta bilresor med promenader eller cykling. Hos dessa var följsamheten klart högre än hos dem som ordinerades hårdare träning i grupp. Matti Leijon menar att det handlar om att eliminera ”kritiska punkter”, som att komma igång igen efter att träningshallen hållit julstängt.

Hur mycket fysisk aktivitet som skrivs ut runt om i landet vet man inte. Siffrorna har inte sammanställts.

– Det finns inga bra nationella kartläggningar, säger Matti Leijon. Men Östergötland är ett av de län som kommit längst och skriver ut flest recept, vi kom igång tidigare än alla andra. Det som är lite unikt för oss är att vi parallellt med det här arbetet också har gjort en utvärdering. Det är synd att det inte har gjorts på andra håll, vi måste ha den här kunskapen för att komma vidare.

För vidare borde vården försöka komma, menar Matti Leijon. Fysisk aktivitet på recept ger såväl samhällsekonomiska vinster i form av lägre sjukvårdskostnader som individuella vinster i form av högre livskvalitet.

– Våra levnadsvanor är en viktig bidragande orsak till hälsa och ohälsa, och fysisk aktivitet kan i vissa fall förskrivas som ersättning till läkemedel, i andra fall komplement för att människor ska må bättre. Individen har ett stort ansvar för sin egna fysiska aktivitet, men det samhället kan göra är att tillhandahålla förutsättningar. Det kan handla om bra möjligheter till vardagsmotion, men också om att sjukvården sätter en relation mellan hälsa och fysisk aktivitet, att man synliggör den kopplingen.