Göteborgs Fria

Brist på manliga lärare låser könsroller

I grundskolan formas många av våra första uppfattningar om könsroller. Så vad innebär det att lärarkåren i grundskolan till största delen består av kvinnor? FRIA har träffat lärare och forskare som oroas över att bristen på manliga lärare cementerar föråldrade bilder av vad män och kvinnor får och inte får göra.

”Jämställdhet kräver den offentliga sektorn”, är parollen när årets 8-marsdemonstrationer drar genom staden.

Men det kan vara svårt att bryta klassiska könsroller inom offentliga verksamheter.

I decennier har grundskolan varit en kvinnodominerad arbetsplats. Av Sveriges cirka nittiotusen yrkesverksamma grundskolelärare förra året var sextiosjutusen kvinnor. Inte förrän på gymnasiet börjar könsfördelningen bland lärarna förbättras.

Men då är det väl sent, tycker Anders Hasselgren, som har arbetat som lärare på grundskolan i sex år. Han oroas över att bristen på manliga grundskolelärare får en negativ effekt både på yrkeskåren och för elevernas bild av könsroller.

– Egentligen är det viktigast att det finns män när eleverna är i de yngre åldrarna. Det är jätteviktigt för unga pojkar att det finns en klar bild av maskulinitet, säger han.

På skolan där han arbetar är Anders Hasselgren en av ett litet fåtal manliga lärare. Det innebär, säger han, att man tar på sig en särskild roll.

– En man på en grundskola blir ofta väldigt uppskattad eftersom det är så ovanligt, men det finns också en tung förväntan, både från kvinnliga lärare och elever, på att han ska vara ”en riktig karl”, som tar hand om problemen och läxar upp de busiga killarna. Risken är att man faller in i en förlegad mansroll, menar han.

Själv försöker han undvika den rollen, och vill hellre visa en annorlunda bild av maskulinitet för de unga eleverna – något han menar ofta saknas när skolan hanterar könsroller.

– Det som verkligen behövs i skolan är lite mjukare mansroller – män som bevisar för unga pojkar att man inte behöver springa omkring och busa och ställa till det som ung.

Anders Hasselgrens bild bekräftas av Maria Hjalmarsson, doktorand vid Göteborgs Universitet. Hon arbetar med en avhandling om genusmönster inom lärarkåren, och säger att det finns ett särskilt tryck på manliga lärare.

– Männen känner sig pressade att leva upp till ett manligt agerande. Det är något som påhejas av både föräldrar, kollegor och skolledningen. Ofta går resonemanget att nu kommer det någon som kan ta tag i busandet på ett sätt som den ”snälla småskolelärarinnan” inte kan, säger Hjalmarsson.

Det är också en större press på män att hantera yrket, säger Hjalmarsson. Tanken på att bli utbränd eller inte orka med ansvaret är ofta mycket skamfylld för manliga lärare.

– Det är lätt att genusperspektivet blir väldigt förenklat. Det handlar inte bara om att förstå att tjejer är lika mycket värda som killarna. Men det blir problematiskt eftersom lärarna själva ofta låser fast sig vid sitt eget kön, säger Anders Hasselgren.

För några år sedan kom flera initiativ runtom i landet för att förhöja andelen manliga lärare på grundskolan. Men i Göteborg har det varit tyst. På Göteborgs Centrum för Skolutveckling har man inte tagit upp frågan. Och även om flera av de rektorer för olika grundskolor i Göteborg FRIA pratat med säger att de gärna skulle se fler manliga lärare så råder det osäkerhet kring vad man skulle kunna göra för att hjälpa upp antalet.

Eva Gannerud är lektor vid institutionen för pedagogik i vid Göteborgs Universitet och har under flera år studerat lärandet ur ett genusperspektiv. Hon säger att effekterna för eleverna är begränsade.

– Det är en större nackdel för yrkeskåren än för eleverna. Det är bra i alla sammanhang med en yrkeskår som är blandad.

Gannerud säger att diskussionen kring manliga lärare ofta blir felriktad.

– Det finns inga studier som visar att andelen manliga lärare skulle påverka kunskapsresultaten för manliga elever. Men det finns en föreställning om att skolan ska efterlikna kärnfamiljen, att könsrollerna ska motsvara den gamla ordningen. Jag förstår inte varför en person inte skulle kunna ha en förebild av ett annat kön?

Anders Hasselgren tror att man måste ta hänsyn till att unga mäns synsätt på könsroller kommer hemifrån, och att det finns viktig roll för lärarna att spela när det gäller att komplettera det perspektivet.

– Jag arbetar själv på en skola med en hög andel barn som kommer från invandrarhem. Där finns det ibland en annan könsrollfördelning. Och då blir det ännu viktigare att det finns andra män i skolan. Det är lättare för killar som fått ett väldigt fastlåst könsrollsmönster med sig hemifrån att nå fram och diskutera med en manlig lärare.

– Egentligen finns det bara negativa aspekter om en arbetsplats är så fruktansvärt dominerad av det ena könet, säger Anders Hasselgren.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Biljana Stankovic tar striden till Göteborg

"Att vara kvinnorättskämpe i Serbien är ett heltidsyrke. Du lever med det varje dag", säger hon allvarligt. För Biljana Stankovic – teaterregissör, aktivist, och förgrundsfigur för den serbiska hbt-och kvinnorättsrörelsen – finns det inga enkla strider. I veckan föreläste hon i Göteborg.

Göteborgs Fria

Strejk, statistik och Sägifrån – detta gör facken på 8 mars

8 mars

Mens på arbetsplatsen, en kampanj mot Moderaterna samt en kvinnostrejk mot patriarkatet. Facken må ha olika syn på de viktigaste frågorna och bästa metoderna för feministisk kamp – men de som Fria pratat med är överens om att kampen behövs. Inte minst för att hålla liv i Metoo-rörelsen.

Fria Tidningen

Detta gör fackförbundet Unionen på 8 mars

8 mars

Fria har pratat med de största facken och frågat vilken som är deras viktigaste fråga att jobba med, vilket ansvar de har och hur de aktivt arbetar med Metoo.

Fria Tidningen

Detta gör Syndikalisterna SAC på 8 mars

8 mars

Fria har pratat med de största facken och frågat vilken som är deras viktigaste fråga att jobba med, vilket ansvar de har och hur de aktivt arbetar med Metoo.

Fria Tidningen

Detta gör fackförbundet Vision på 8 mars

8 mars

Fria har pratat med de största facken och frågat vilken som är deras viktigaste fråga att jobba med, vilket ansvar de har och hur de aktivt arbetar med Metoo.

Fria Tidningen

© 2025 Fria.Nu