Ovanlig mördare i vinterkallt Oslo
Har ni läst en kriminalroman med en manlig, ensamstående, alkoholiserad polis på kollisionskurs med det mesta i huvudrollen någon gång? Jag med, åtskilliga, och visst kan man fundera på varför den här typen av karaktär är så populär i genren. Jo Nesbøs hjälte, Harry Hole, har alla dessa egenskaper. Han är hård, har det svårt men han har också ett stort hjärta.
Harry Hole jobbar vid polisen i Oslo. Han har för inte så länge sedan avslöjat sin nu fd chef som vapensmugglare, han är en enstöring, han går sin egen väg. Han har fått en ny chef och animositeten mellan dem är tydlig.
En 14-årig flickas våldtas på ett av frälsningsarméns sommarläger. Nu har det gått 12 år och en frälsningssoldat blir skjuten under en julkonsert på ett torg i Olso. En tidning har tagit bilder av publiken och kriminaltekniker Beate Lönn, som är expert på identifiering, förvirras av att den persons man tror är mördaren anletsdrag verkar förändras från bild till bild. Mannen utan ansikte är en hyrd mördare från Zagreb och går under namnet 'Lille Frälsaren'. Harry Hole tar upp jakten på mördaren med hjälp av Beate Lönn och kollegan Jack Halvorsen. De rör sig genom ett hårt och kallt Oslo för att stoppa mördaren i tid.
Boken är skriven så att perspektivet och huvudpersonen i berättelsen växlar. Detta blir lite förvirrande, oftast tar det några meningar att förstå var jag är, vem jag följer, men det blir ganska spännande faktiskt. Historien är mycket en tävling mot klockan och jag vill gärna bläddra snabbt. Liksom hjälten Harry Hole är konventionell i deckargenren är själva boken i sig det också. Men om Harry är en kliché är vår mördare det sannerligen inte, vilket gör det hela mer intressant.
Frälsaren
Författare: Jo Nesbø
Förlag: Forum