• En tamilsk man läser en tidning samtidigt som en singalesisk soldat patrullerar på gatan i Vavuniya i norra Sri Lanka. Bilden av kriget i Sri Lanka framställs väldigt olika i den tamilska och den singalesiska pressen.
Fria.Nu

Hur fiendebilder skapas i krigets Sri Lanka

Även om det formellt fortfarande finns ett avtal om vapenvila i Sri Lanka råder ingen tvekan om att kriget återigen brutit ut. Med över tusen döda hittills i år kommer landet att hamna högt i statistiken över storskaliga krig. Hoppet om ett slut på tjugo års väpnad konflikt som föddes när fredsprocessen inleddes år 2002 har bytts i humanitär kris med mer än tvåhundratusen nya flyktingar.

Även om eskaleringen har varit särskilt dramatisk de senaste månaderna har fredsprocessens kollaps gått gradvis. Den tamilska självständighetsgerillan LTTE drog sig ur förhandlingarna redan i april 2003 med hänvisning till att regeringen inte uppfyllt sina åtaganden om normalisering av situationen i tamilska nordöst, samt att den försökt isolera LTTE internationellt.

Våldsamheterna är av en uppsjö olika slag. LTTE utnyttjade redan tidigt vapenvilan till att eliminera tamiler som de betecknar som 'förrädare' och regeringskollaboratörer. En splittring i gerillan har medfört strider och politiska mord fraktionerna emellan, komplicerade av att utbrytargruppen i öster informellt backas upp av statens styrkor.
Efter presidentvalet i november inleddes en serie LTTE-initierade attacker mot regeringsarmén, samtidigt som regeringsstyrkor allt oftare varit inblandade i avrättningar av civila. I april utsattes tamiler i hamnstaden Trincomalee för attacker av en singalesisk mobb, något som påminde om pogromerna mot tamiler i krigets början. En självmordsbomb i Colombo tog i maj nästan livet av arméns högsta befälhavare och regeringen svarade med flygbombningar mot LTTE-mål.
Att försöka följa händelseutvecklingen - vare sig man gör det via nyhetssidor på internet eller medelst tidningar och tv på plats i Sri Lanka - är ett frustrerande tilltag. Informationen man får från tamilska tidningar skiljer sig markant från den i de singalesisk- eller engelskspråkiga tidningarna.
Singaleser får läsa om hur arméns soldater hjältemodigt offrar livet för att eliminera terrorister. Den egna sidans förluster tonas ner medan terrorist-etiketten effektivt används för att göra fienden omänsklig och rättfärdiga våldet.
Tamilsk media återberättar tamilers tragiska historier som är så gott som helt osynliga i den singalesiska pressen. På så vis bidrar media i högsta grad till att fördjupa klyftorna mellan tamiler och singaleser, och mellan människor i krigszonen i norr och de som befinner sig utanför den. Genom nyhetsrapporteringen bekräftas bilden av att den andra sidan är ond. Den egna sidans våld kan hela tiden motiveras som befogade svar på fiendens illdåd eller som nödvändigt för att förebygga angrepp. Att fastställa var våldsspiralen en gång började går inte längre.

I denna djungel av motsägelsefulla upplysningar får man i stället vänta på mänskorättsorganisationernas rapporter. Men också MR-grupperna är splittrade och saknar resurser för en heltäckande bevakning. Mänskliga rättigheter har i dagens Sri Lanka blivit ett slagord som används i en helt annan utsträckning än under våldsupptrappningen för ett decennium sedan. MR fungerar som ett uppfordrande verktyg för att skydda civila från krigets fasor - men det nyttjas minst lika flitigt av de krigförande parterna för att vinna propagandapoäng. LTTE hänvisar till mänskliga rättigheter när regeringsstyrkor utför utomrättsliga avrättningar, men inte när de själva mördar oliktänkande, medan regeringen slår på MR-trumman vad gäller LTTE:s barnsoldater, men inte när deras egna bomber faller på oskyldiga barn.
Detta propagandakrig syftar till att göra den egna befolkningen så skräckslagen och patriotisk att den ger sitt tveklösa stöd till krigshandlingarna. LTTE har sedan en tid tillbaka mobiliserat till vad som beskrivits som 'det sista kriget' och när slaget står om Tamil Eelam (det egna tamilska landet) finns ingen plats för självkritik eller nyanserade bilder av fienden. Regeringen kämpar också med rekryteringen (av främst fattiga ungdomar) till sina styrkor och singalesnationalistiska partier och organisationer underblåser den ensidiga bilden av LTTE som totalförkastliga terrorister.

Propagandastriden utkämpas också på den internationella arenan. Internationell legitimitet, liksom militärt och ekonomiskt stöd, är en nyckel till framgång för båda parter. Regeringen har gjort stora ansträngningar för att få LTTE terroriststämplat för att på så sätt undergräva gerillans image som frihetskämpar och dess möjligheter att samla in pengar från tamiler utomlands. Att EU terrorlistade LTTE i maj var en stor seger för regeringen. LTTE:s rekrytering av barnsoldater och bilder på människor som lemlästats nyttjas i kampanjsyfte.
Genom den bristfälliga och partiska rapporteringen i media i Sri Lanka får vi se en liten glimt av krigets fasor. Samtidigt lär vi oss en hel del om hur media fungerar i krig, hur fiendebilder skapas och upprätthålls och hur propaganda är intimt länkat till militära strategier.

Fakta: 

Kriget i Sri Lanka
* Kriget i Sri Lanka har pågått sedan 1983.
* Huvudparter är Sri Lankas regering och den tamilska tigergerillan LTTE.
* Konflikten har sin upprinnelse i att majoritetsgruppen singaleser dominerat regeringen och att minoriteterna känt sig behandlade som andra klassens medborgare.
* LTTE kämpar för tamilskt självstyre i de norra och östra delarna av ön.
* Av Sri Lankas ungefär 20 miljoner invånare är cirka 75 procent singaleser och 18 procent tamiler.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Humanitär katastrof i Sri Lanka

Regeringsmilitären bombade på tisdagen ett rebellkontrollerat område i östra Sri Lanka. En attack som visar på den krigssituation som nu blivit vardag i landet och som skapat en humanitär katastrof.

Hopp om fredsförhandlingar igen

Efter att fredsprocessen i Sri Lanka stått stilla i månader börjar det röra sig igen. Diplomater från Norge och Japan, som spelar en viktig roll i processen, har återigen börjat göra besök i Sri Lanka. Både LTTE-gerillan och regeringen har uttalat att man så snart som möjligt vill återuppta förhandlingarna, som legat nere sedan april 2003.

© 2024 Fria.Nu