Medierna fylls av krispaket, sprickande bubblor och höjda bolåneräntor. Vilket i sin tur fyller den mediekonsumerande allmänheten med oro. I England vittnar präster om hur fler än vanligt sökt sig till kyrkorna för vägledning under krisen, och Världshälsoorganisationen har gått ut och varnat för ökad mental ohälsa och förhöjd självmordsfrekvens i dess spår.

Men är det i själva verket börsmäklares och ekonomers oro som görs till allmängods? Richard Wahlund är professor vid Handelshögskolan i Stockholm och forskar i ekonomisk psykologi. Han menar att mediernas dramatiska rubriker ofta är resultat av deras egen säljlogik.

– Medierna har sin verksamhet att tänka på, personligen tycker jag att det är mer påtagligt att den verksamheten är säljande än att den har någon slags objektiv beskrivning av världen.

Ett värsta scenario beskrivs nästan alltid även om det inte är det mest sannolika, och ordvalen tenderar att vara effektfulla. Exempelvis sjunker börsen sällan, för det mesta rasar eller faller den, enligt Richard Wahlund.

– Media har ett väldigt sug efter att använda laddade ord. Att då säga att man är objektiv är att inte förstå ordens laddning. Ofta blir det en förvrängd beskrivning, och den kan då förvärra den här oron.

Hugo Westerlund är gruppledare för ämnesområdet arbetsliv och hälsa vid Stockholms universitets stressforskningsinstitut. Han tror att medierapportering om finanskris och lågkonjunktur definitivt kan orsaka oro.

– Det är väl ganska rimligt att tro att om media blåser upp någonting gör det faktiskt att människor blir mer oroliga. Sedan kan man fråga sig om det är etiskt riktigt att media ska dölja något, men man kan säkert också skapa en överdriven rädsla.

Samtidigt poängterar Hugo Westerlund att det inte bara är mediauppmärksamhet som kan utgöra grund för stress. I september varslades 8 000 människor om uppsägning, någonting som är väldokumenterat dåligt för den enskildes hälsa.

– Det finns mycket forskning som visar att varsel och arbetslöshet är någonting som har hälsokonsekvenser. Ofta är den period då man väntar på att bli arbetslös den värsta. Det är en brist på kontroll, när något blir ett faktum är man kanske mer målinriktad.

Så vad ska då en individ som oroar sig för sin arbetssituation eller sin privatekonomi göra för att hantera stressen? Det finns inga mirakelkurer, men däremot blir vanliga hälsofrämjande aktiviteter än viktigare.

– Det är klart att det kan vara svårt att sluta oroa sig för ett konkret hot, om man exempelvis är pressad ekonomiskt av räntor, säger Hugo Westerlund. Men en sak man kan försöka göra är att sköta sin hälsa under tiden. Just när det är pressat behöver man faktiskt ta extra bra hand om sig själv, motionera, göra avslappningsövningar och äta bra. Istället för att som många gör, dricka mer, röka mer, röra sig mindre och bli stillasittande. Det kanske är lätt att säga, men det är när man är stressad som man måste försöka mobilisera sina extra resurser.