Färre svenskar testar narkotika jämfört med grannarna ute i Europa. De regelbundna användarna är också färre. Däremot är gruppen som anses sitta fast i ett tungt missbruk – uppskattningsvis 26 000 personer – förhållandevis stor. Även antalet narkotikarelaterade dödsfall, vilka 2007 uppgick till 350 stycken, är högre än det europeiska genomsnittet per capita.

Uppnår då Sverige målet att förebygga narkotikaproblem hos befolkningen? I en ny rapport ger Folkhälsoinstitutet den svenska politiken godkänt, men konstaterar samtidigt att den restriktiva narkotikapolitiken saknar vetenskapligt stöd.

– Vi har inte lika starkt vetenskapligt stöd för de narkotikapolitiska besluten som vi har på andra områden, för den typen av studier har inte kunnat göras, säger Sven Andréasson, chef på Folkhälsoinstitutets alkohol- och narkotikaavdelning.

– Det betyder inte att det helt saknas stöd, men det uppfyller inte samma vetenskapliga krav.

Inom alkoholforskningen finns gott om studier som visat att högre priser och minskad tillgång lett till minskad konsumtion. Men inom narkotikaforskningen förhindrar lagstiftningen motsvarade undersökningar.

– Det skulle ju då handla om att legalisera eller avkriminalisera narkotika under en begränsad tid eller i en viss del av landet, och det verkar väldigt svårt att göra, säger Sven Andréasson.

Däremot menar han att det skulle finnas en vetenskaplig poäng med att i högre utsträckning jämföra den svenska politiken med utfallet i andra länder eller regioner, där mindre restriktiva modeller tillämpats.

– Om man nu inte har den här kontrollerade forskningen att tillgå finns det istället observationsstudier där man kan följa den historiska utvecklingen.

Men även här lyser entydiga resultat med sin frånvaro, liksom det politiska uppdraget att utsätta den restriktiva svenska linjen för en kritisk internationell jämförelse.

Den restriktiva linjen har också ett starkt opinionsstöd. Enligt Folkhälsoinstitutets siffror instämmer omkring 95 procent av befolkningen i påståendet att all befattning med narkotika ska vara olaglig.

Men Sven Andréasson ser likväl problem med att mindre forskningsunderlag ger mer utrymme för tyckande och ideologi i narkotikapolitiken. Något som om opinionen svänger lika gärna skulle kunna resultera i en mer liberal narkotikapolitik som även den skulle sakna vetenskapligt stöd.

– Här finns en högre grad av osäkerhet och det är klart att man allvarligt bör pröva en fråga vi ställer, går det att öka säkerheten genom mer forskning?