Hälften av Stockholms kommuner saknar strategi för kvinnofrid
Länsstyrelsen har vid en granskning av Stockholms kommuners och stadsdelars kvinnofridsarbete konstaterat stora brister. Men viljan i länet om att åtgärda problemen är stark.
Den 1 juli 2007 skärptes socialtjänstlagens så kallade brottsofferparagraf (5 kap 11 §). Enligt den ska socialnämnden se till att den som utsätts för brott ska få stöd och hjälp, särskilt vad gäller utsatta kvinnor och hennes barn.
För att se hur det gått med efterlevnaden av den nya lagen har Länsstyrelsen i Stockholm granskat länets 25 kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelar. Resultatet som presenterades i måndags är inte särskilt upplyftande.
– Men många står i pipelinen att förbättra sitt kvinnofridsarbete, säger Birgitta Vigil, utvecklingsledare för kvinnofrid på Länsstyrelsen i Stockholm.
Länsstyrelsens granskning visar att i många fall saknas det rutiner för att upptäcka våldsutsatta kvinnor och barn som har bevittnat våld. Det gäller i synnerhet för kvinnor i samkönade relationer, kvinnor med annan etnisk bakgrund, äldre och funktionshindrade kvinnor.
Bara hälften av kommunerna och stadsdelarna har handlingsplaner för arbetet med kvinnofrid. Och bara ungefär hälften av stadsdelarna och kommunerna har en kvinnofridssamordnare.
– Till kvinnofridssamordnaren kan personal som är osäker vända sig till för att få råd. Hon kan också leda arbetet med att bygga nätverk mellan olika instanser som kommer i kontakt med kvinnan.
Birgitta Vigil säger att tjänstemän inom individ- och familjeomsorgen ofta bara samverkar internt, men inte med till exempel äldre- och funktionshinderverksamheten.
– Detsamma gäller utbildning. Ju längre personalen kommer från individ- och familjeomsorgens tjänstemän, desto mindre utbildning har personalen fått i ämnet.
Enligt hälften av kommunerna och stadsdelarna är förutsättningarna för kvinnofridsarbetet bra. Men samtidigt anser man att för få insatser görs.
– Resurser för långsiktiga lösningar saknas och tilllgången till skyddade boenden inte fyller behovet.
Trots bristerna i kvinnofridsarbetet är Birgitta Vigil positiv.
– Det här är ett första steg. Viljan att åtgärda bristerna är stor.
På socialdepartementet säger man att regeringen har vidtagit en mängd åtgärder för att komma åt problemen. Bland annat ska länsstyrelserna ansvara för att brottsofferstödet till utsatta kvinnor och barn blir bättre. De ska också sprida befintlig kunskap till personal inom socialtjänsten och bygga nätverk. Dessutom ska metoder tas fram för att lättare kunna upptäcka en kvinna som utsätts för övergrepp.
– Det är en långsiktig satsning, säger den politiskt sakkunnige Henrik Kjellberg.
