Den oväntat tomma upplevelse som årets filmfestival i Cannes medförde, kröntes i söndags med den stora prisutdelningen i Palais des Festivals där den stjärnspäckade festivaljuryn under ledning av mästerregissören Wong Kar-Wai blev tvungen att bekänna färg.

Förhandssnacket kring Guldpalmer hade huvudsakligen pendlat mellan två utmärkta ensembledramer, Pedro Almodovars underhållande Volver och Alejandro González Iñárritus gripande Babel. Därför kom det som en stor överraskning för de flesta att Guldpalmen för bästa film istället gick till den brittiske veteranregissören Ken Loach för dennes The Wind That Shakes the Barley.

Loach har varit den brittiska socialrealismens portalfigur ända sedan 1960-talet, detta var hans åttonde tävlingstillfälle i Cannes och han var också äldst i årets tävlingsfält med sina snart 70 år. Filmen i sig är en påkostad kvalitetsproduktion som oberoende av Cannes-framgångar inte skulle ha haft några distributionssvårigheter, men det är knappast en film av den dignitet som Guldpalmen vanligtvis brukar sammankopplas med. Att juryns beslut dessutom var enhälligt kan ses som symptomatiskt för ett evenemang där egentligen ingenting stack ut.

Ken Loachs senaste film handlar om den irländska frihetskampen i början av 1900-talet och huvudsakligen två irländska bröder (spelade av Cillian Murphy och Padraic Delaney) som år 1919 går med i en gerillarörelse för att kämpa mot britterna. Under presskonferensen framhöll Loach också att filmen utgör en kritik av den amerikanska invasionen av Irak.

Juryn fortsatte att överraska när det gäller skådespelarinsatser då de för första gången i festivalens historia valde att dela ut kollektiva priser till både män och kvinnor. Bästa manliga skådespelare blev sålunda alla de män som medverkar i den franskarabiska filmen Indigènes och bästa kvinnliga blev de som är med i Almodovar-pärlan Volver, däribland Penelope Cruz och Carmen Maura. Almodovar själv fick nöja sig med en Guldpalm för bästa manus då regipriset välförtjänt gick till Alejandro González Iñárritu som följde upp de kritikerrosade filmerna Älskade hundar och 21 Grams med Babel, där han på sitt karakteristiska vis förbinder flera olika historier.

Stora Jurypriset, en slags silvermedalj på festivalen, gick till franske Bruno Dumonts starka krigsskildring Flandres allt medan brittiska Andrea Arnolds långfilmsdebut Red Road premierades med Jurypriset. Till de svenska kortfilmsdeltagarnas stora förtret gick priset för bästa kortfilm till norska Sniffer, gjord av London-utbildade Bobbie Peers.