Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå, har antalet anmälda misshandelsbrott ökat under 2000-talet.
- Det finns tydliga indikationer på att våldsbrotten ökar när alkoholkonsumtionen gör det, säger Eckart Külhorn som är professor i sociologi vid Stockholms universitet.

Rapporten från Brå visar en konstant ökning av alkoholkonsumtionen efter Sveriges EU-inträde 1995, då reglerna för införsel ändrades kraftigt. Sedan 1994 har den genomsnittliga konsumtionen av alkohol gått från 7,8 till 10,3 liter år 2003. Under samma period har antalet anmälda misshandelsfall ökat från 53 665 fall till 65 177. Eckart Külhorn menar dessutom att våldet har blivit grövre under samma period.
- När både offret och förövaren är kraftigt berusade får misshandeln ofta värre konsekvenser. Däremot har det direkt dödliga våldet minskat en aning, men det har att göra med att ambulansväsendet byggts ut och att personal är på plats snabbare nu än tidigare.
Thomas Petterson, polisinspektör i Göteborg, upplever dock att det alkoholrelaterade gatuvåldet är ganska oförändrat sedan femton år.
- Man märker ingen skillnad från dag till dag, men toleransen för alkohol har ju ökat i samhället. Man accepterar mer i dag och det finns en annan krogkultur nu. Men även för femton år sedan var ju folk ute på krogen väldigt fulla.
Pettersson poängterar att det oprovocerade gatuvåldet fortfarande inte är särskilt utbrett.
- Våldsbrotten sker ju kring krogarna och folk som drabbas har ofta börjat munhuggas och blir indragna i en konflikt. Det är otroligt få som blir påhoppade helt oförutsett på gatan.
I en handlingsplan från Rikspolisstyrelsen och Tullverket från 2004 redovisas hur åtgärder mot alkoholkonsumtionen hos framför allt unga ska minska olyckor och våld på sikt. Eckart Külhorn är måttligt imponerad av resultatet.
- Nollvisionen, till exempel, är helt misslyckad. Vi gjorde ett medvetet val när vi gick med i EU, därefter är det mycket svårt att stoppa det ökande drickandet och därmed våldet. Dessutom pratas det ofta om hur de unga ska hållas borta från alkohol, men den ökade våldsbrottslighet vi pratar om rör i första hand åldersgruppen 20-30 år. De som är yngre än så är sällan i krogbråk. Pratet om åtgärder hos de allra yngsta alkoholkonsumenterna är snarare politiskt betingat, säger Eckart Külhorn.
Han menar att det inte finns några generella recept för att tackla problemet.
- Om alla skulle gå mer i kyrkan än på krogen skulle våldet möjligen minska men det behövs mer grundläggande åtgärder för att komma tillrätta med problemet. Segregation är en faktor, det är tydligt att vissa stadsdelar är mer drabbade än andra av våldet.
Han pekar också på mer konkreta metoder.
- Krogarna måste se till att inte servera berusade personer. Dessutom har ofta kameraövervakning positiva effekter för brottsbekämpningen.

Enligt färska uppgifter hos Brå har det ökande drickandet stannat av och till och med minskat det senaste året. Om detta har fått några konsekvenser för gatu- och krogvåldet kan dock ännu inte konstateras, enligt Eckart Külhorn.