Av förra årets nya studenter på universitet och högskola kommer 24 procent från arbetarhem, jämfört med 19 procent tio år tidigare. Detta visar en ny rapport från Högskoleverket. Men fortfarande är det en bit kvar innan denna grupp vidareutbildar sig i lika hög grad som ungdomar från medel- och höginkomsttagarhem.

- Det viktigaste vi kan göra för att skynda på processen är att utöka antalet högskoleplatser och ge fler möjlighet att studera, säger Thomas Johansson, pressekreterare på kultur- och utbildningsdepartementet.

Han menar att ett viktigt steg i ledet till en jämlik högskola är utbyggnad av det så kallade Nätuniversitetet, där studenter kan fullfölja en högskoleutbildning med undervisning över Internet.

- Detta gör det möjligt att studera för människor som är bosatta i glesbygdsområden och inte vill flytta till de större studieorterna.

I dag läser mer än var tionde svensk student nätbaserade kurser. Av dessa kommer ungefär var tredje från arbetarhem, lika många som genomsnittet av befolkningen.

Samtidigt som den sociala snedrekryteringen till högskolor och universitet minskar finns tydliga skillnader inom den akademiska sfären. Den största delen av studenterna från studieovan hemmiljö finns på landets högskolor och nyare universitet. På de traditionella lärosätena är verkligheten en annan. Av studenterna vid Göteborgs universitet har knappt var femte student arbetarbakgrund.

Pia Götebo Johannesson ansvarar för frågor om jämställdhet, jämlikhet och likabehandling på personalavdelningen vid Göteborgs Universitet. Hon menar att man till viss del måste se till befolkningsunderlaget för att förstå skillnaderna på de olika högskolorna.

- Göteborg har visserligen ett stort universitet, men är historiskt sett samtidigt en typisk arbetarstad. De stora universiteten ligger annars generellt i städer med lång akademisk tradition där en stor del av lokalbefolkningen vidareutbildar sig. Här har färre traditionella arbetarjobb.

Hit hör universiteten i Uppsala, Lund och Stockholm där andelen studenter med arbetarbakgrund är omkring 16 procent. Störst andel studenter ur denna grupp har Luleå tekniska universitet och högskolan i Gävle där motsvarande siffra är cirka 30 procent.

Pia Götebo Johannesson tror inte att statistiken speglar skillnader i kvalitet på utbildningarna, men tycker att de äldre universiteten runt om i landet borde titta på högskolorna på flera punkter.

- Eftersom de inte bedriver forskning lägger de mycket krut på utbildningen, ofta med fler lärarledda timmar som resultat. Dessutom är de uppenbarligen bättre på att rekrytera studenter från olika sociala grupper och där har vi en hel del att lära.

Även i valet av utbildning spelar den socioekonomiska bakgrunden en betydande roll. Medan många studenter från arbetarhem utbildar sig till lärare, socionom och sjuksköterska, söker sig barn till högre tjänstemän och akademiker i högre grad till långa prestigefyllda utbildningar. I Göteborg gäller det bland annat Handelshögskolan samt jurist- och läkarprogrammen. På dessa utbildningar har andelen studenter från studieovan hemmiljö inte förändrats under de senaste tio åren, enligt Högskoleverkets rapport.

- Från politiskt håll kan vi bli tydligare med alternativa kvoter och mål för rekryteringen, men vi ska inte styra antagningen på de enskilda universiteten, säger Thomas Johansson. Däremot ska man garanteras en hög kvalitet på utbildningen, där samma kunskaper ska kunna nås oavsett vilken ort man väljer att studera vid.

Han menar att det är upp till varje lärosäte att jobba systematiskt för att bredda rekryteringen.

- För oss handlar det om att nå ut till framtida studenter redan i nionde klass, men även på gymnasiet och vuxenutbildningar, förklarar Pia Götebo Johannesson.

Hon poängterar att det är viktigt att arbetet även innefattar andra underrepresenterade grupper.

- Att jobba för breddad rekrytering handlar också om hur man kan få en mer balanserad könsfördelning och locka invandrare med utomnordiskt ursprung till högre utbildning.

Är då alla institutioner själva intresserade av att aktivt arbeta för dessa mål?

- Tidigare fanns det ibland ett visst motstånd från vissa håll. Man verkade tänka 'vi får ju redan de studenter vi vill ha'. Men jag märker förändringar i attityden till arbetet mot snedrekrytering, den är mer avslappnad nu, förklarar Pia Götebo Johannesson.

Hon tycker att högskolorna har som given uppgift att sträva efter att utplåna de uppenbara skillnaderna som finns idag.

- I grunden är det en fråga om demokrati och delaktighet. Vi har inte råd att gå miste om alla de perspektiv som människor med olika social bakgrund kan tillföra universitetsutbildningarna.

Hon får medhåll av Thomas Johansson som tycker att det är en rimlig målsättning att lika många från arbetarbakgrund vidareutbildas som i andra socioekonomiska grupper.

- Jag tycker det är självklart. Förr i tiden sågs det som orimligt att lika många kvinnor som män skulle studera, men nu är istället kvinnor överrepresenterade på högskolorna.

Fotnot: Högskoleverkets studie utgår från Statistiska centralbyråns Folk- och bostadsräkningar, där socioekonomisk bakgrund för alla svenskar är registrerad. Yrken grupperas till exempel som tjänstemän på högre och lägre nivå, samt facklärd och ej facklärd arbetare. I de fall där föräldrarnas yrken tillhör olika grupper, räknas den av föräldrarna vars yrke har högst krav på utbildning. Därefter samkörs dessa siffror med personnummer hos landets nya studenter.