Hur kan journalister komma närmare verkligheten och hur kan tidningarnas läsare bli mer kritiska? Det är ett par av de grundfrågor som man just nu arbetar med vid avdelningen för journalistik och massmediaforskning vid Universidad Autónoma i Barcelona. Där håller man på att utveckla en metod för att bredda och fördjupa skildringen av människor i media.

- Metoden går ut på att konstruera verktyg som både journalister och läsare kan ha nytta av, säger Buitrago. De övergripande målen är att fördjupa demokratin och att hitta nya vägar för fred och utveckling.

Det kan verka abstrakt men arbetet med metoden är mycket konkret. Buitrago talar om en 'verktygslåda', ett slags praktisk manual, användbar både för medias producenter och konsumenter. Man har till exempel konstruerat ett testet 'Evaluation of the Breath, Diversity and Human Sensibility of the information sight', BDHS. Det som undersöks är alltså informationsperspektivets bredd, mångfald och mänskliga anknytning. Med hjälp av testet blir det lättare att värdera och granska en tidningsartikels innehåll. Vilka sociala aktörer handlar texten om, i vilka sammanhang har de placerats och hur beskrivs de?

Särskilt vill man ta reda på hur och i vilken omfattning kvinnor och unga människor skildras. Forskningsprojektet initierades av en katalansk kvinnoorganisation, Instituto Catalán de las mujeres, och den katalanska delstatsregeringen är finansierär.

- Huvuddelen av den information vi får genom traditionella och seriösa tidningar fokuserar på en liten grupp mäktiga personer, huvudsakligen män som tillhör samhällets dominerande klass. Officiella företrädare intervjuas och skildras på bekostnad av enskilda personer och medlemmar i föreningar och organisationer. Det är uppenbart att de klassiska frågorna som alla journalister får lära sig att ställa inte räcker längre. Om man ska få med hela bilden är det inte tillräckligt att bara få svar på frågorna Vad? Vem? Hur? Varför? När? och Var? konstaterar Buifrago.

I BDHS-testet kompletteras därför frågorna med ytterligare fem:

* Vem är det som observerar? Uppgift om artikelförfattare och plats utgör svar.

* Vem observeras? Här består svaren av uppgifter om deltagarens kön, nationalitet, etniska ursprung, religion, yrke, social roll och placering i den hierarki som han eller hon ingår i. Här blir det mest adjektiv.

* Vad gör de människor som observeras? Deltagarnas aktiviteter räknas upp. Här blir det mest verb.

* I vilket sammanhang beskrivs de? Offentlig eller privat miljö? Ett kontor eller hemma i köket? Ort?

* Vilka informationskällor används?

Alfonso Buitrago och hans forskargrupp tänker sig att en redaktion som regelbundet samlas och går igenom några artiklar med hjälp av BDHS-testet får goda möjligheter att höja kvalitén och att ge en fullständigare bild av verkligheten. Om man börjar tänka i de här banorna och diskutera vem man intervjuar och hur aktörer beskrivs blir det lättare att lämna gamla mönster och att hitta fram till nya arbetssätt.

- För oss journalister gäller det att komma bort från rutiner och slentrian och öka medvetenheten om vilka aktörer vi uppmärksammar, säger Alfonso Buitrago. Vi måste också lägga märke till vilka vi utesluter och upptäcka hur olika vi ofta skriver om män och kvinnor och skilda socioekonomiska grupper. Och läsarna behöver läsa mer kritiskt. Det är viktiga förutsättningar för att fördjupa demokratin och finna nya vägar till fred och utveckling.