Göteborgs Fria

Kalla kårar i djungeln

När Vietnamkriget rasade som värst kröp en annan omkring framför familjens svartvita TV-apparat. Flimret från de gryniga journalfilmerna inspirerade till vilda lekar hemma i ett vardagsrum raskt förvandlat till krigshelvetets djungel. På den tiden gjordes ytterst få spelfilmer om USA:s kriminella krigsföring i Vietnam. Ty inte ens Hollywood hade väl mage att göra underhållning av ett så orättfärdigt krig.

Film

Titel: R-Point

Regissör: Su-chang Kong

Distributör: NonStop Entertainment AB

Men undantag fanns: det ultrareaktionära ärkenötet John Wayne - med benäget bistånd från mästerregissörerna Mervyn LeRoy och John Ford - peppade sina amerikanska

soldatgrabbar med De Gröna Baskrarna (1968). En film som helt och hållet stödde jänkarnas närvaro i Vietnam men som också var så genuint usel att den tröttade ut även den mest fanatiske Onkel Sam-patriot. Gamle cowboyhjälten Wayne hade fullständig kontroll över projektet och då gick det som det gick. Inte ens LeRoys och Fords närvaro under inspelningen kunde rädda det hela från totalhaveri. Losers (1970) hette en om möjligt ännu mer skruvad Vietnamskildring. Skräpfilmaren Jack Starrett gjorde här antihjältar av ett gäng råbarkade Hells Angels (med TV-busen William "Falconetti" Smith i spetsen!) som spred skräck och förödelse under ett uppdrag i Kambodja.

Åren gick och USA fick se sig besegrat. Så smått började det dyka upp "tycka synd om"-rullar med amerikanska Vietnamveteraner i centrum, till exempel Hal Ashbys Hemkomsten (1978). Samma år kom även Michael Ciminos Deer Hunter som var en obehagligare film där synen på FNL inte stod John Waynes långt efter. Har det då gjorts någon vettig och ärlig Vietnamfilm? Knappast från amerikanskt håll, även om Oliver Stones Plutonen (1986) och Född Fjärde Juli (1989) åtminstone är starkt antimilitaristiska. Vad Francis Coppolas flummiga Apocalypse Now (1979) går ut på har jag aldrig förstått men inte ger den väl det vietnamesiska folket någon upprättelse?

Sydkoreanske regidebutanten Su-chang Kong använder Vietnamkriget som blodig kuliss till sin nu Sverigeaktuella rysare R-Point. Filmen utspelar sig 1972 och kriget börjar så sakteliga gå mot sitt slut. Löjtnant Choi Tae-in (spelad av Woo-seong Kam) leder en pluton sydkoreanska soldater till ett mysko vildmarksområde kallat Romeo Point. Där har flera soldater försvunnit spårlöst och man börjar mer och mer frukta att det vilar en förbannelse över platsen. Som i så många andra övernaturliga skräckisar är det ganska spännande inledningsvis. Regissören bygger sakta och suggestivt upp en obehaglig stämning och den febrigt fuktiga djungelmiljön inbjuder onekligen till att man känner sig aningen osäker i biofåtöljen. Sedan börjar det dock gå på tomgång och dessutom är filmen irriterande mörk på sina ställen. Man bör även ha i åtanke att Sydkorea långtifrån spelade någon oskyldig roll under Vietnamkriget. USA försåg den sydkoreanska regeringen med enorma

penningsummor och som flest hade Sydkorea cirka 50 000 man på plats samtidigt. Den sydkoreanska militärens grymhet mot den vietnamesiska civilbefolkningen är också omvittnad. Så skrattet fastnar onekligen i halsen då filmens klämkäcka soldater stojar och spexar i syfte att vinna åskådarens sympatier. För att i nästa stund ligga sårade och gråtande beklaga sitt öde. Ursäkta, men jag fäller faktiskt ingen tår. De var blott ett rövarband som inget hade i Vietnam att skaffa. Lika lite som de nu har i Irak att göra. R-Point ska förstås även spelas in i en amerikansk version och internationellt erkände kinesiske filmaren Zhang Yimou är påtänkt som regissör. Så det är väl bara för Bruce Willis att börja prova uniform.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Vikingatiden var varken rasistisk eller patriarkal

Enligt den senaste forskningen var vikingar mycket mer än starka krigiska män. Nu ska forskarna studera vikingafenomenet på djupet med hjälp av reenactmentgrupper och 50 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.

Landets Fria

© 2025 Fria.Nu