Forskningen kring ett kommunikationsredskap för svårt hjärnskadade människor har gått på sparlåga i flera år på grund av finansiella svårigheter. Men nu har Allmänna arvsfonden beslutat att ge miljonbelopp till det tidigare uppmärksammade projektet Minimetern.

Certec, centrum för rehabiliteringsteknik vid Lunds tekniska högskola, har beviljats stöd på nära 1,5 miljoner kronor per år under tre år för att vidareutveckla Minimetern.

- Vi är jätteglada över det här beslutet. Utan pengarna från Allmänna Arvsfonden så hade vi inte kunnat fortsätta projektet, och det hade varit olyckligt, säger Björn Breidegard, teknisk licentiat och en av initiativtagarna till projektet.

Björn Breidegard och hans kollegor har under flera år arbetat hårt för att hitta externa medel att finansiera projektet.

- Det har varit många ansökningar och det har tagit lång tid, men nu har vi fått bekräftelse på att vår idé håller och är trovärdig.

Många personer med svåra hjärnskador har begränsad rörlighet, och kan endast uttrycka sig genom att till exempel blunda, gapa och vrida på huvudet. Därför har Minimetern utformats för att avkoda ansiktsrörelser och ge dessa en kommunikativ innebörd, som 'ja' eller 'nej'. Minimetern använder sig av tillgänglig och billig teknik. Allt som behövs är en webbkamera, en standard-pc och en specialdesignad programvara.

Björn Breidegard har utgått från behoven hos människor med störst problem att kommunicera med omgivningen.

- Det handlar om ungefär 50 till 150 personer i Sverige, men det finns en generaliseringseffekt som gör att vi kan utvidga konceptet till betydligt större användargrupper i framtiden.

På Riksföreningen Hjärnkraft, medsökande till bidraget från Allmänna arvsfonden, applåderar man de ansträngningar som görs för att utveckla Minimetern.

- Förhoppningsvis får många nytta av det arbete som bedrivs på Certec. Varje år drabbas till exempel 35000 människor av stroke i Sverige och lika många drabbas av andra förvärvade hjärnskador. Många av dem får klara kommunikationsproblem, säger Per-Erik Nilsson, vice ordförande i föreningen.

Per-Erik Nilsson var tidigare lantbrukare, men förvärvade hjärnskador genom en tumör. Han menar att avståndet mellan forskning och det praktiska livet för funktionshindrade ofta varit alltför stort.

- Men Minimetern är ett exempel på hur gapet mellan forskning och praktik kan minskas på ett konkret sätt, säger Per-Erik Nilsson.

Riksföreningen Hjärnkraft är en handikapporganisation som det inte talas särskilt mycket om. Dålig kunskap om handikappet innebär ofta att hjärnskadade möts av konstiga attityder i samhället.

- Att vara hjärnskadad är inte särskilt 'hippt'. Det finns en rädsla från allmänheten eftersom det är skador som inte går att ta på. Forskningsanslaget skapar en positiv uppmärksamhet kring handikappet, och det är glädjande, säger Per-Erik Nilsson.

På Certec ser man en stor potential hos Minimetern och man hoppas kunna vidareutveckla projektet under de kommande tre åren.

- Jag hoppas på att Minimetern ska kunna avläsa användarens ögonrörelser i framtiden. En annan vision är att man också ska kunna avkoda ljud. Ett ljud är tillräckligt för att motsvara ett klick på datormusen, säger Björn Breidegard.

Andreas Lovén

[email protected]