Asylpolitik (SFT) 2003 avslog Migrationsverket drygt 22 000 människors ansökningar om att få stanna i Sverige. Ingen svensk myndighet har ringt, besökt eller skrivit för att fråga någon av dessa 22 000 hur det gått för dem.

SFT har efter några få telefonsamtal till olika människorättsgrupper och flyktinggrupper funnit flera fall där människor råkat illa ut efter att ha tvingats att lämna Sverige.

Sveriges Radio Internationals persiska redaktion sände nyligen ett inslag som handlade om två iranier som fått avslag. En 43-årig iransk man som avvisas från Sverige greps av polisen direkt vid flygplatsen i Teheran och sattes i fängelse.

En annan avvisad iransk man, med två barn som fötts i Sverige, trakasseras nu nästan dagligen av de iranska myndigheterna.

Ett annat exempel är en man från Azerbajdzjan, Rafig Sjirinov, som avvisades från Sverige den 21 augusti. Han greps, enligt uppgifter från Azerbajdzjan, direkt vid ankomsten på flygplatsen i Baku. Två dagar senare var han död.

Ändå fortsätter Sverige att avvisa personer till dessa länder.

Ulla Petersson Imnell, informations-chef på Migrationsverket, bekräftar att Migrationsverket inte följer upp de personer som fått avslag.

- Det ligger inte i vårt uppdrag. Däremot skaffar vi oss uppgifter om vad som händer i de enskilda länderna. Uppgifter vi hämtar från bland annat UD och Amnesty.

På UDs avdelning Migrations- och asylpolitik, MAP, arbetar Nils Eliasson. Han berättar att inte heller UD har någon uppsökande verksamhet för att se om de avvisades mänskliga rättigheter uppfylls.

Däremot har UD något som kallas migrationsambassadörer i tolv olika länder. Men de arbetar inte med uppföljande verksamhet utan deras arbete handlar mest om att hjälpa ambassaderna på plats med arbetstillstånd.

På Amnesty säger Elisbeth Löwgren, pressekreterare, att de förser Migrationsverket med olika rapporter. Men att de bara går in och följer upp få enskilda fall där Amnesty tror att det föreligger risk för tortyr. De har inga resurser för att följa upp alla.

Får ni några listor från Migrationsverket över dem som fått avslag?

- Nej, vi får inga listor, bara siffror, säger Elisbeth Löwgren.

Marie Andersson, pressansvarig på Migrationsverket, berättar att om Migrationsverket får en rapport om att någon råkat illa ut kan de be till exempel svenska ambassaden i det landet att försöka kontrollera vad som hänt.

- Det är extremt ovanligt att det visar sig att någon drabbats av förföljelse. Skulle det vara fallet kan vi ta tillbaka personen och bevilja tillstånd. Den svenska lagstiftningen är tydlig i den meningen att vi inte får fatta avvisningsbeslut om en person riskerar förföljelse, dödsstraff, tortyr eller annan förnedrande behandling.

Men hur kan ni veta det, när ni inte följer upp vad som händer?

- Vi får rapporter från bland annat människorättsgrupper.

Har du något exempel där det hänt att någon kommit tillbaka och där personen beviljats tillstånd?

- Svar ja. Det var för mer än tio år sedan när en person vid hemkomsten fängslades av en milisgrupp i Libanon och utsattes för åtminstone misshandel. När han släpptes fick han komma tillbaka på svenska statens bekostnad och beviljades tillstånd.

För att hålla koll på situationen i länder varifrån det kommer många asylsökande har Migrationsverket olika expertgrupper som följer utvecklingen i länderna. Till sin hjälp har de en databank, kallad Länderdokumentationssystem, Lifos. Lifos innehåller till stor del rapporter från olika människorättgrupper, UD och Migrationsverkets egna utredningar.

På regionkontoret i Stockholm finns till exempel tre personer som har till uppgift att följa utvecklingen i Iran. Den del av Lifo som är offentlig och som SFT fått tillgång till visar vid att Migrationsverket endast gjort en 'utredningsresa' till Iran mellan åren 1996 och augusti 2004. Ingen har gjort ett enda besök hos eller ringt något telefonsamtal till någon som avvisats till Iran.