Alla tycker lika om Hollywood
Festivalens spotlight riktas i år mot japansk anime, animerade filmer i mangastil. De har redan en enorm publik i hemlandet - vid förra årets Oscarsgala knäpptes Disney på näsan av Miyazakis Spirited away. Ett tecken i tiden? Det kan därför tyckas lite märkligt att inte fler än tre filmer visas, nu när man vigt en egen sektion till deras ära. Men det visar sig att man har valt kvalitet framför kvantitet. Det är tre representativa och mycket bra anime.
Appleseed är en historia som utvecklats i en mangaserie och som här gjorts till långfilm. I ett postapokalyptiskt Japan lever några få människor tillsammans med 'bioroider' - biologiskt framtagna människokopior som, i avsikt att skapa hållbar fred, fråntagits aggressivitet och åtrå - i en utopisk framtidsstad.
En gnista dem emellan tänds och mitt i smeten hamnar den kvinnliga supersoldaten Deunan Knute som efterhand avslöjar konspirationerna och som slutligen står ensam kvar med tomma magasin. Det är existentiellt, actionpackat, svindlande vackert och djupt filosofiskt om motsättningar med tydliga paralleller till dagens samhälle. Att få in så många karaktärer, så mycket action och så långtgående filosofiska resonemang är typiskt för denna typ av anime - och förstås djupt imponerande.
Ghost in the shell 2 är, som namnet avslöjar, en uppföljare till en snart tio år gammal film som bidrog till att sprida anime utanför Japan. Mördarcyborgen Batou letar efter sin själ bland människor och maskiner. Vad är liv? Vad är själen?
Vad har människor för ansvar för vad de skapar? är några frågor som ställs. Matrix var en av alla de filmer som inspirerades av Ghost in the shell. Matrix fick uppföljare, men de var inte särskilt bra. Det är inte Ghost in the shell 2 heller.
Se i stället en helt annan typ av anime. En annan stil och ett annat tema hittar vi i den sista av de tre filmerna. Tokyo Godfathers följer en trio hemlösa på deras jakt efter ett upphittat barns familj. De hittar inte bara familjen utan också sig själva, och inte där de trodde att de skulle finnas.
En julsaga som väver ihop det japanskt existentiella med den anglosaxiskt raka berättelsen. Det är film som tar livet på allvar. I dessa tider när de unga vuxna är fostrade av Disney, Pixar och Dreamworks, kan de behöva lite anime för att skärpa till sina nerfilade hörn. Helst innan alla tycker lika om allt, och alla tycker lika om Hollywood.