Som förväntat erbjöds Albanien och Kroatien att bli medlemmar i försvarsalliansen.
– Ni kommer från en region som var drabbad av fruktansvärda konflikter fram till för bara några år sedan, och av det skälet är ert medlemskap särskilt viktigt, sade Natos generalsekreterare Jaap de Hoop Scheffer.
Fler än 100 000 människor dödades i de krig som ledde till Jugoslaviens delning mellan åren 1991 och 1995. Situationen på Balkan har förbättrats väsentligt sedan krigen, men dess konsekvenser är fortfarande tydliga – i form av dålig ekonomisk utveckling, en långsam försoningsprocess, samt det faktum att Nato har 15 000 fredsbevarande soldater posterade i Kosovo, den region som nyligen förklarade sig självständig från Serbien.
Även en tredje nation, Makedonien, är aktuell för Natomedlemskap. Men före dess måste landet lösa en konflikt med Grekland om nationens namn.
Makedonien bär samma namn som en grekisk region, och den grekiska regeringen kräver att staten Makedonien kallar sig något annat. Med Bosnien-Hercegovina och Montenegro kommer Nato att "intensifiera dialogen", vilket är ett steg mot den process som föregår ett medlemskap i alliansen.
Alla länder i regionen, också Serbien, har varit medlemmar i programmet Partnerskap för fred, vilket är en förutsättning för framtida Natomedlemskap. Länderna har också minskat an¶slagen till arméer och försvarsutrustningar och har i dag krigsmakter som drastiskt skiljer sig från dem som utkämpade de blodiga krigen på 1990-talet.

För Serbien tycks dock vägen till ett Natomedlemskap fortfarande lång. Landets koalitionsregering föll samman i mars efter att Kosovo förklarat sin självständighet. Den nationalistiska grupperingen inom koalitionen, ledd av premiärminister Vojislav Kostunica, kunde inte komma överens om landets framtid med det mer reformsinnade parti som leds av president Boris Tadic.
Kostunica ville bryta alla förbindelser med de länder som erkände Kosovos självständighet, medan Tadic var motståndare till en sådan åtgärd. Nu kommer val att hållas i Serbien i maj.
Serbiens premiärminister har upprepade gånger beskrivit Kosovo som en "Natoskapad illegal stat", och påminner ofta serberna om hur just Nato 1999 utsatte landet för en elva veckor lång bombkampanj med anledning av just Kosovokonflikten. Kostunica menar att en sådan organisation inte kan betraktas som en "serbernas vän". I det kommande presidentvalet företräder hans parti istället en linje som syftar till militär neutralitet.
De ministrar som tillhör Tadics demokratiska parti, som ingick i koalitionen med Kostunica, försöker istället dämpa den sortens retorik.
– Vi förhindrade krig i Kosovo, sade den serbiske försvarsministern Dragomir Sutanovac, som tillhör president Tadics demokratiska parti, i tidningen Vecernje Novosti.
– Vissa inom regeringen ville att vi skulle hjälpa serberna i Kosovo genom att skicka vapen och ammunition.

Det största oppositionspartiet, ultranationalistiska SRS, går så långt att de stöder de extremister som talar om att genom väpnad kamp återförena Kosovo med Serbien. Partiets ledare har sagt sig vara villiga att erbjuda Ryssland serbiska baser för långdistansrobotar som ett svar på amerikanska baser i Österuropa. Den hätska stämning som uppstod i Serbien efter Kosovos självständighetsförklaring har gett näring åt den typen av argument.
För Kosovos del sågs dock Natos inbjudan till Albanien om medlemskap som ett historiskt ögonblick för hela regionen. Kosovos premiärminister skrev i ett telegram till sin albanske motsvarighet Sali Berisha att Albanien genom sitt demokratiska reformarbete, som banat vägen för Natomedlemskapet, "visat sig vara en kraft för fred, säkerhet och stabilitet för regionen".
Militäranalytikern Aleksandar Radic menar att två viktiga frågor sticker ut efter toppmötet i Bukarest.
– För det första ses numera Kroatien som regionens ledare, på grund av den rådande instabiliteten i Serbien. Och för det andra så är Serbiens uppträdande fördomsfullt och paradoxalt. En stor andel av landets politiska elit är motståndare till Nato, trots att vi nästan är omringade av Nato, säger Radic.
– Dessutom är det Nato som ska ansvara för säkerheten för serberna i Kosovo. Detta tyder på att delar av eliten inte förstår sig på situationen. Men saker och ting kommer att förändras när man accepterat den nya politiska verkligheten.
Radic menar att dagens Nato inte är densamma som under kalla kriget utan att organisationen numera är mer av en politisk organisation med betydligt mindre "vapenskrammel".
– För att kunna bli EU-medlem har varje tidigare östeuropeisk nation varit tvungen att vara Natomedlem, och alla länder på Balkan kommer inom de närmaste åren att försöka bli EU-medlemmar.

I Kroatien sågs erbjudandet om Natomedlemskap som en stor nationell seger. Premiärminister Ivo Sanader sade till de lokala medierna i Bukarest att detta var "de bästa nyheterna, det bästa alternativet för en stabil och säker framtid för regionen". Men inte alla kroater delade sin regerings entusiasm. Flera lokala organisationer genomförde fredliga demonstrationer mot den amerikanske presidenten George W Bush som besökte Zagreb strax efter beskedet i Bukarest.
Aktivister som är motståndare till medlemskapet har börjat arbeta för en folkomröstning i frågan. De har nu samlat in 70 000 av de 400 000 namnunderskrifter som krävs för att frågan ska bli föremål för en juridisk behandling. b