När vi planerar utbildning för Göteborgs gymnasieelever planerar vi för hälften av dem, säger utbildningsförvaltningens chef.
När friskolereformen genomfördes av den borgerliga regeringen i början av 1990-talet ökade antalet elever. Nu sker det motsatta. Antalet elever minskar men friskolorna fortsättar att öka.
Skolan har blivit en marknadsplats där det går att tjäna pengar. Under 2007 tjänade sex privata aktörer 150 miljoner kronor på skolor. Det har växt fram storföretag som Kunskapsskolan Holdings som driver 21 grundskolor och 9 gymnasier och John Bauer Organization som driver 27 gymnasieskolor. Skolan har blivit en marknadsplats där skolor och skolföretag ska konkurrera om ett i framtiden minskat antal elever och där allt mer pengar går till marknadsföring. Den kommunala skolan måste hänga med för att inte bli utkonkurrerad. Då blir det allt viktigare att den egna skolan sätter 'bra betyg', har 'lojal' personal och kan dra till sig elever med olika förmåner.

Samtidigt blir skolan alltmer segregerad. I Skolverkets rapport från 2006 'Vad händer med likvärdigheten i svensk skola' konstateras att skillnaden när det gäller elevernas resultat ökar och detta gör också segregationen i skolorna utifrån socioekonomisk bakgrund. Resurser omfördelas från de elever som har sämst förutsättningar och därför behöver mest stöd till elever med goda förutsättningar i form av välutbildade föräldrar med god ekonomi. Något som i Göteborg lyfts fram av stadsdelarna Biskopsgården och Tynnered.
Det är dags att sätta ner fötterna och säga stopp till denna utveckling. Det behövs en stopplag så att nya regler hinner utredas och beslutas innan ytterligare friskolor kan startas och det ska vara förbjudet för privata företag att ta ut vinst från skolan. Överskott ska åter till skolan och eleverna. Varför ska Sverige ha ett av världens mest generösa bidragssystem till privat skolverksamhet?
I Norge tillåts bolagsformer men alla offentliga medel ska komma eleverna tillgodo, i Finland får skolor inte drivas för ekonomisk vinning och i Danmark är det förbjudet för aktiebolag att driva skolor, de ska drivas av icke-vinstdrivande siftelser.

Det är också orimligt att det ska vara så lätt att starta en skola men svårt att stänga den som missköter sig.
I dag är det lättare att starta en skola än en korvkiosk. hävdar ordföranden i lärarförbundet Eva-Liz Preisz. och kräver likvärdiga regelverk snabbt om inte kommunala skolorna att konkurreras ut.
I den motion vi lagt i vänsterpartiet kräver vi också att skolverket ska ha rätt att stänga skolor med allvarliga bister och inte ska behöva invänta den många gånger segdragna rättsprocessen medan barnen far illa. Att driva skolor på konfessionell grund stämmer dåligt med vår vilja att skolan ska vara en mötesplats för alla barn. Självklart ska kommunerna som har planerings och budgetansvaret kunna säga nej till fler friskolor i den egna kommunen.
Skolan ska satsas på, den behöver mer resurser men de ska gå till de barn som behöver det bäst och inte i fickorna på aktieägare.