Rovdjursförvaltningen i Sverige skiljer sig väsentligt från den i vårt grannland närmast västerut. I Norge har jakt beviljats på omkring 200 järvar de senaste åren, att jämföra med ett tiotal här. Ändå har den norska järvstammen ökat i antal snabbare än den svenska, vilket regeringens utredare Åke Pettersson (c) tar som exempel på att bristande respekt för den inhemska rovdjurspolitiken leder till tjuvjakt. 

– Vi får aldrig acceptera att rovdjurstammar i Sverige förvaltas genom illegal jakt, och det här kommer öka toleransen, sade han i dag vid den presskonferens där utredningen Rovdjuren och deras förvaltning presenterades. 

Utredningen innehåller förslag på genomgripande förändringar. Bland annat förordas att länsstyrelserna ska besluta om jakt på rovdjur, inklusive jakt på de hotade järv- och vargstammarna. Tidigare har länsstyrelserna enbart i samråd med Naturvårdsverket kunnat besluta om skyddsjakt på individer som bedöms som särskilt skadliga för exempelvis tamdjur. 

Utredningen föreslår också ändringar rörande vad som är att betrakta som ett jaktbrott. Straffet för att skjuta en varg som tagit får eller hund ska bli lindrigare, straffet för att skjuta ett rovdjur som inte gjort skada strängare. Syftet är enligt Åke Pettersson även här att minska den illegala jakten och närma sig det han menar är det allmänna rättsmedvetandet i de rovdjurstätare länen. 

– Det vi försöker göra i utredningen är att skilja på de brott där man vill skydda exempelvis tamdjur och kanske av misstag begår brott, och de brott där man har en närmast hatisk inställning och vill utrota varg. Där ska det bli väsentligt hårdare straff. 

Utredningen kommer också med det kontroversiella förslaget att då den svenska vargstammen uppnår det av riksdagen fastställda etappmålet om 200 individer ska det antalet genom skyddsjakt hållas oförändrat i tre år. Skyddsjakten ska bedrivas i de vargtätare länen för att där minska vargkoncentrationen och öka stödet för rovdjurspolitiken. 

Förslaget, liksom utredningen i dess helhet, får dock hård kritik. Wivi-Anne Johansson, riksdagsledamot och miljötalesperson för vänsterpartiet menar att landets vargar har all anledning att vara rädda för regeringen. 

– Det finns inga förslag inga förslag i utredningen på hur man ska få vargstammen livskraftig eller få in nya bestånd, säger hon. Inget som tyder på att man vill att vargen ska leva, säger hon. 

Ann Dahlerus, generalsekreterare för Svenska rovdjursföreningen, varnar för att länsstyrelserna kan få svårt att stå emot lokala opinioner som kräver utökad jakt. 

– Vi ser mycket allvarligt på att utredningen föreslår regionalt beslutsfattande om jakt på järv och varg. Det är direkt olämpligt för så små populationer och särskilt för en så kontroversiell art som vargen. Risken är att lokala grupperingar som ser rovdjuren som ett hot kommer att utöva starka påtryckningar på länsstyrelserna. 

Till TT har även miljöminister Andreas Carlgren (c) uttryckt skepsis. Jägareförbundet, kända för att förespråka mer rovdjursjakt, uppskattar dock förslaget. 

– Vi tycker det är väldigt positivt, vi tycker att besluten ska hamnar nära de människor som berörs, säger Lennart Johannesson, förbundets ordförande i Värmland, tillsammans med Dalarna landets vargtätaste län.

Ann Dahlerus har själv deltagit utredningsarbetet som expert. Hon tycker inte att hennes förslag fått tillräckligt stort genomslag. 

– Nej, jag tycker inte att bevarandeperspektivet och naturvårdsperspektivet kommit till sin rätt. 

Från Jägareförbundet tycker man tvärt om att utredaren lyssnat på de egna åsikterna. 

– Överlag ser det ganska bra ut, jag tycker att det är bra hänsyn till lokala förutsättningar, säger Lennart Johannesson.