På jakt efter en annan syn på manlighet | Fria.Nu
Fria.Nu

På jakt efter en annan syn på manlighet

Vad hände egentligen med den mansrörelse som på 70-talet hävdade mannens rätt att vara mjuk? Velourpappor och mjukismän är föremål för avhandlingen Befria mannen! skriven av Helena Hill, idéhistoriker vid institutionen för historiska studier vid Umeå universitet.

Till följd av de framgångar som kvinnorörelsen erfarit på 1960- och 70-talen försökte män i mitten av 1970-talet skapa en motsvarande mansrörelse. Perspektivet var könsrollsteoretiskt och man menade att män likaväl som kvinnor var hindrade att utveckla sina individuella personligheter på grund av förtryckande könsroller. Seminarier, läger och mansgrupper startades och även föreningen Befria mannen. Nu var det dags för män att förnya sig, ta ett större ansvar för barn och hem, lära sig prata om känslor och relatera till beröring av andra mäns kroppar på ett naturligt sätt.
Mansrörelsen genomgick dock en stor förändring under 80-talet när särartstänkandet fick sitt fäste och retoriken inom mansrörelsen förändrades från en strävan att få vara mänsklig till en strävan att få vara manlig.

Mansrörelsen har kallats kvinnorörelsens lillebror. Den var inte stor till antalet – Hill uppskattar antalet delaktiga män i den organiserade rörelsen till runt 200 personer – men genomslagskraften i media var relativt stor, och åtminstone under den första hälften av tiden övervägande positiv.
Inte alla var lika imponerade förstås. Jan Guillous rapportering från ett av manslägren kan i dag ses som ett relativt patetiskt och iögonfallande homofobt och manschauvinistiskt inlägg som mest slår tillbaka mot honom själv, men när det begav sig hade orden en slagkraft som förmodligen innebar en väsentlig push mot den könskonserverande vändpunkt som skulle komma. Guillou beskriver de övriga männen som antingen klent byggda eller överviktiga, utan handlingskraft, och saknade på lägret en utlösning för ilska. Han uppskattade inte heller de fysiska övningar som gick ut på att män skulle lära sig att röra andra män med ömhet utan beskrev lägren som ett tillfälle att smeka folk i stjärten.
Hill undersöker vad som sker när samhällets normativa genuspositioner utmanas, och har som syfte att analysera varför utvecklingen inom mansrörelsen gick från profeministisk till mer eller mindre antifeministisk. Det är mycket intressant läsning och påminner mig om hur intressant och meningsfull historieundervisningen i skolan hade kunnat vara om den på ett liknande sätt innehållit ett tydligt analytiskt perspektiv på kön, klass, etnicitet med mera.
Helena Hill är mycket försiktig när det gäller att lyfta fram den subversiva potentialen hos mannens frigörelsekamp, vilket känns lite synd, och det skulle också ha varit mycket intressant om hon dragit paralleller till senare tids alternativa manlighetsgrupper, exempelvis Fjollfront och Feministkillarna, men det blir förhoppningsvis framtida dokumentationers uppgift.
Befria mannen bidrar hur som helst med ett nytt viktigt kapitel till den svenska historieskrivningen, ett där mannen för en gång skull analyseras som man, och inte som Människan.

Fakta: 

Befria mannen! Idéer om förtryck, frigörelse och förändring hos en svensk mansrörels
Författare: Helena Hill
Förlag: h:ström

ANNONS

Rekommenderade artiklar

På jakt efter en annan syn på manlighet

Vad hände egentligen med den mansrörelse som på
70-talet hävdade mannens rätt att vara mjuk?
Velourpappor och mjukismän är föremålet för avhandlingen Befria mannen! skriven av Helena Hill,
idéhistoriker vid institutionen för historiska studier
vid Umeå universitet.

Göteborgs Fria

Horstigma och makten över sanningen

Porr är kvinnoförnedrande, prostitution en tvångslösning för kvinnor i ytterst desperata livssituationer, och per definition en form av våldtäkt. Så är det alltid. Detta vet jag. Hur då? Någon har talat om det för mig. Vem då? De prostituerade själva? Flickan på Slitz framsida?
Boken Porr, horor och feminister av Petra Östergren skakar om mig som få böcker gjort, som ingen svensk feministisk bok gjort sedan Fittstim och Under det rosa täcket på 1990-talet.

Göteborgs Fria

L som i lesbisk

Vart tog ordet 'lesbisk' vägen? Tiina Rosenberg ger svaret i sin nya bok.

Göteborgs Fria

Ett fascinerande tidsdokument från Birgitta Stenberg

'Nu far jag ut i världen tillsammans med min älskade. Nu börjar allting om på nytt.'
Orden är artonåriga Carolls just när hon är i färd med att lämna Paris tillsammans med sin amerikanska älskarinna Martha. I Birgitta Stenbergs roman Fritt förfall målas vackra beskrivningar av femtiotalets Capri , både i ljuvt technicolor och i skarpare realistiska färger.

Göteborgs Fria

© 2021 Fria.Nu