– Men hur kan hon skriva så? Hur känns det för alla män som är hemma med sina barn? De har ju anledning att känna sig kränkta.

– Hon har ju inte ens några belägg för det heller.

Rektorn för kvinnofolkhögskolan, Agneta Wirén, står och diskuterar en omstridd debattartikel med Anne-Marie Morhed, chef för det nationella sekretariatet för genusforskning. Som inte sällan är fallet håller de med varandra.

Vi befinner oss på kvinnofolkhögskolan – "Kvinnofolk" – vid Masthuggstorget. Här har den bara legat i tre år, men utbildat kvinnor i olika ämnen har man gjort i över 20 år, hela tiden med ett genusperspektiv. Rektor Agneta Wirén visar oss skolans förberedelser inför aktiviteterna den 8 mars.

När Anne-Marie Morhed och Agneta Wirén diskuterar feminism har de ungefär samma åsikter. Men deras arbete skiljer sig mycket åt. Nationella institutet för genusforskning har som uppgift att ha en övergripande bild av genusforskningen i Sverige, och se till att lyfta fram och sprida den.

Kvinnofolkhögskolans arbete är på ett mer praktiskt och lokalt plan. Ändå har båda samarbetat flera gånger tidigare med informationsarbete och seminarier.

På internationella kvinnodagen gör de däremot olika saker. Kvinnofolkhögskolan har en rad aktiviteter som workshops, filmer och musik, medan de anställda på institutet för genusforskning ska se en utställning på konstmuseet om den feministiska konsten.

– Vi har ju ett nationellt uppdrag och måste medverka på många håll i Sverige. Kvinnofolkhögskolan vänder sig ju till allmänheten, medan vi i första hand informerar politiker, forskare och beslutsfattare vid universiteten, säger Anne-Marie Morhed.

Wirén bjuder oss på en kopp kaffe framför en bokhylla med feministisk litteratur. På frågan om vilka som är de viktigaste jämställdhetsfrågorna i dag svarar båda att det är det gamla vanliga: lika lön, våld mot kvinnor och kvinnokroppens exploatering.

– Ta som ett exempel ett seriöst tv-program som nyheterna. Förr skulle de vara neutrala i sin klädsel. Nu är man istället oerhört exponerad åtminstone som kvinna. Det är något som inte riktigt går ihop med den övriga framtoningen, menar Anne-Marie Morhed.

Hur löser man problemen då? 

– Folkbildning. Medvetandegörande, svarar Wirén snabbt. 

– En del saker måste ju göras
politiskt också, lägger Morhed till.

– Som att ansvaret för barnen i dag är så ojämnt fördelat. Alliansen har ju lyft fram hushållsnära tjänster, och det löser ju problemet för vissa kvinnor, men inte för alla. Det är en skillnad mellan höger och vänster där, om man ser det som ett problem som individen eller samhället ska lösa.

– Den 8 mars är ett viktigt datum fortfarande. Det är bra att vi påminns om vår historia och ser att det vi har gjort kan vi använda oss av och vi behöver inte kämpa för det en gång till, säger Agneta Wirén. Kvinnorörelsen är något som har gått i vågor under åren.

– Men det är faktiskt så att de viktiga reformerna har kommit mellan de perioder då rörelsen varit som starkast säger Morhed.

De berättar båda vidare om hur kvinnor har kämpat och kämpat i åratal tills männen till sist givit upp och bjudit med sig av olika rättigheter.

– Men man ska komma ihåg att inte alla kvinnor som ville driva kvinnors intressen ställde sig bakom en feministisk kvinnorörelse, säger Morhed. På 1800-talet förknippades feminism med de borgerliga kvinnornas strävan efter makt. De socialistiska kvinnorna ville koncentrera sig på frågor som klasskamp istället.
Innebörden i begreppet feminism har ändrats med åren, och i dag finns det många som tolkar det som alldeles för radikalt och därför tar avstånd från det.

– Ju mer man flyttar fram positionerna, desto mer snävar begreppet in, menar Morhed.

– Till exempel så var det många inom högern som tog avstånd när man gav sig på företagens styrelse. Då tyckte många att man hade passerat en gräns. Det offentliga var okej, men att inskränka på företagens frihet att själva bestämma var det inte.

– Feminismen har fått en vänsterstämpel, säger Wirén.

– Ja, det är svårt för de borgerliga att använda ordet. Men frågan är om det är en verklig motsättning eller bara en diskussion om ett ord, säger Morhed.

– Ja, så är det nog. Fler människor är medvetna om de här frågorna i dag och jag tror att feminismen kommer att komma igen, i annan form och med andra frågor, konstaterar Wirén.

Några sådana frågor tror de skulle kunna vara att man ifrågasätter kärnfamiljen och andra livsstilsfrågor, som att ta kommandot över livet och att protestera mot kommersialismen.
Ett uttryck för detta är att det i dag görs en utredning kring hur man ska kunna ta fram en könsneutral vigselceremoni.

– Vigseln borde flyttas från kyrkan tycker jag. Så kan de som verkligen vill få välja det. Och varför inte partnerskap med tre? Varför bara två? undrar Wirén.

– Javisst. Why not?

Att killar har börjat engagera sig är enligt Wirén en fortsättning på kvinnorörelsen.

– Det är nytt att också killarna går med i demonstrationstågen. Det gjorde de aldrig förr. Många av de unga som demonstrerar förknippar också feminismen med mycket annat. En del blandar in djurrättsfrågor och är mot hela det kapitalistiska samhället.

– Oj. Djurrättsfrågor! Men det är intressant. De stora politikerna har tömt feminismen på innehåll, men de här personerna fyller den med nytt. Vi får se vad det blir av det här, säger Anne-Marie Morhed.