'Mångfald är rörelsens styrka och svaghet'
Årets sociala forum innehåller debatter om allt från pedagogik till privatiseringar. Håkan Thörn, som forskar om sociala rörelser, menar att rättviserörelsen påverkar etablissemanget men har svårt att hitta en större gemensam plattform än den nuvarande.
Sociala forum ordnas under andra helgen i maj i Stockholm, Uppsala, Lund och Umeå och helgen därefter i Göteborg. Ett par hundra organisationer arrangerar hundratals debatter och workshops kring frågor som demokrati, sociala och mänskliga rättigheter, hållbar utveckling, ekonomi och integration.
- Utan tvekan har rättviserörelsen vitaliserat och mobiliserat människor runt om i världen och i Sverige, säger docent Håkan Thörn vid Göteborgs universitet, som forskar om sociala rörelser och globalisering.
- Vi klarar oss inte utan politiska partier, men de attraherar inte människor som förr. Intresset för politik har inte minskat. Därför är det logiskt att unga människor söker nya former för sitt engagemang. Och det är klart att rörelserna påverkar etablissemanget, säger Håkan Thörn.
Är den globala rättviserörelsen revolutionär eller reformistisk?
- Den rymmer många konflikter och det finns en diskussion om metoder och mål. Man hittar alla slags organisationer - från dem som engagerat sig i en viss fråga till dem som för fram sitt budskap med klassisk revolutionär retorik.
Han har noterat organisationen Globalisering underifrån som en grupp som formulerar sig med revolutionär terminologi. Men han anser att pragmatism är ett starkt inslag i många av rörelserna.
- Man lägger många saker åt sidan och koncentrerar sig på det man kan komma överens om, exempelvis motståndet mot den nyliberala ekonomiska politiken.
Hur får rörelsen mer inflytande? Kan den skapa ett slags alternativt FN?
- Rörelsens styrka och svaghet är mångfalden. Jag tror det blir svårt att hitta en gemensam plattform som går längre än vad man är emot, som nyliberala idéer, och abstrakta idéer som man är för, som global rättvisa.
Men det behöver inte betyda att rörelsen saknar möjligheter.
- Vi måste kanske tänka om när det gäller att förstå hur en organisation får inflytande. Den kan påverka, fast den inte når sina mål. Även om man arbetar lokalt. Trots det fågelperspektiv vi faktiskt kan sägas ha kan vi ändå inte sammanfatta de olika typer av inflytande grupperna eventuellt har, säger han.
